Fram till 2033 räknar Svenska Kraftnät med att det krävs investeringar i elnäten på omkring 170 miljarder kronor. Samtidigt riskerar ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandrare att leda till att tio procent av de elektriker som bygger och underhåller Sveriges elnät får lämna Sverige.
– Detta blir ett dråpslag för elnätsutbyggnaden och förslaget borde därför kastas i papperskorgen, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.
I dag finns det omkring 2 100 distributionselektriker inom installationsbranschen i Sverige och tillgången på kompetens utgör redan i dag en flaskhals i utbyggnaden av elnätet.
Om regeringens nya förslag på lönegolv på drygt 34 000 kronor skulle förverkligas riskerar tio procent av distributionselektrikerna att få lämna landet, det visar en ny rapport som WSP tagit fram på uppdrag av Installatörsföretagen.
– Lägg därtill att Sverige i dag bara utbildar 100 distributionselektriker per år och vi skulle behöva utbilda minst 300 personer per år. Att i det här läget införa ett lönegolv som ligger ungefär 10 000 kronor högre än den kollektivavtalade ingångslönen i distributionselektrikeryrket är orimligt, fortsätter Andreas Åström.
Fram till 2033 räknar Svenska Kraftnät med att bygga bland annat cirka 150 mil nya elledningar och ett 30-tal nya stationer samt rusta upp 250 mil befintliga ledningar och ett 100-tal stationer. Att i det här läget minska tillgången till distributionselektriker skulle sätta käppar i hjulet för utvecklingen.
– Regeringen säger själva att energifrågan är helt central för att nå våra klimatmål, där är vi helt eniga. Men att införa ett utvidgat lönegolv riskerar att få ödesdigra konsekvenser för den svenska energiomställningen, avslutar Andreas Åström.
