Wärtsilä har idag publicerat en modell av det finska energisystemet, enligt vilken finska elanvändare kan spara upp till 1,3 miljarder euro per år om 2 gigawatt (GW) flexibel och pålitlig kapacitet tillförs vårt energisystem till år 2030.
I Wärtsiläs modellering framkommer att bristen på kapacitet också starkt påverkar energisystemets tillförlitlighet.
Både elpriset och systemets tillförlitlighet är viktiga faktorer vid beslut om gröna omställningsinvesteringar. För att även regeringsprogrammets målsättning om tillväxt inom den rena ekonomin ska kunna förverkligas kräver våra energisystem snabba reformer och tillförlitlig kapacitet som stöd för förnybara energikällor.
Enligt Fingrids uppskattning kommer investeringar i den gröna omställningen att öka Finlands elförbrukning. Wärtsiläs modellering visar också att elpriset kommer att stiga betydligt de närmaste åren. I brist på flexibel och pålitlig kapacitet påverkas elpriset starkt av vädret varje år. Under blåsiga år är medelpriset på el lägre och under kalla, vindstilla och regnfattiga år är det betydligt dyrare. Enligt modelleringen förväntas medelpriset på el år 2027 vara 74 euro/MWh, vilket är upp till 20 % dyrare än år 2023.
– Om vi vill locka industriinvesteringar till Finland måste vi säkerställa en tillräcklig och jämn tillgång till el och ett konkurrenskraftigt pris på el. El ska vara tillräckligt förmånlig för industrin så att investeringar kan genomföras. Samtidigt måste det genomsnittliga priset som vindkraftsproducenterna får vara tillräckligt högt för att det ska kunna byggas, säger Wärtsilä Energys direktör för strategi och affärsutveckling Malin Östman.
Systemets tillförlitlighet testas och risken för effektbrist kan uppkomma även i situationer där den normala elproduktionskapaciteten är i bruk och fungerar, framhäver modelleringen. Under en längre period av vindstilla och kallt väder och i situationer där till exempel Olkiluoto 3 eller Fenno-Skas sjökablar är ur bruk ökar risken avsevärt för effektbrist.
År 2030 kommer Finlands elsystem inte längre att kunna fungera som förväntat under en utdragen lågvindsperiod.
Enligt Wärtsiläs modellering skulle 2 GW flexibel och pålitlig kapacitet även under normala förhållanden sänka det genomsnittliga elpriset med 10 %, vilket motsvarar en årlig besparing på 1,3 miljarder euro för finländska elanvändare.
Om Olkiluoto 3 eller överföringsförbindelsen Fenno-Ska inte används skulle flexibel och pålitlig kapacitet minska finländarnas årliga elräkningar med upp till 2 miljarder euro. Förutom att rationalisera priset och minska pristopparna skulle kapaciteten också förbättra systemets tillförlitlighet. En lågvindsperiod skulle lösas med en tilläggskapacitet på endast 0,5 GW och till exempel ett avbrott i Olkiluoto 3 med en tilläggskapacitet på 2 GW. Detta skulle gynna konsumenterna och möjliggöra gynnsamma förutsättningar för gröna investeringar.
– Eftersom anläggningen som tillför ytterligare kapacitet endast körs när priset är väldigt högt, sänker det genomsnittspriset på el avsevärt. Wärtsiläs flexibla kraftverk kan startas upp på några minuter när som helst och för så kort eller lång tid som behövs. Detta möjliggör ett effektivt utnyttjande av förnybara energikällor, säger Östman.
För att möjliggöra investeringar i flexibel och pålitlig kapacitet behöver Finland en kapacitetsmarknad så snabbt som möjligt. Det går att bygga en kapacitetsmarknad på många sätt. Enligt en studie av Wärtsilä och AFRY skulle centraliserade, marknadsövergripande alternativ bäst kunna säkerställa elförsörjningen i Finland.
När man skapar en kapacitetsmarknad måste man ta hänsyn till det finska elsystemets behov: den mest krävande tiden för det finska systemet är under midvinterns vindstilla och kalla perioder, som kan vara upp till 2 veckor. Flexibilitet bör betraktas som ett lika viktigt element som tillräcklighet i Finlands elproduktion.
Flexibel kapacitet som kan slås på och av på några minuter är det mest effektiva sättet att stödja den variabla produktionen av förnybara energiformer och därmed också Finlands koldioxidneutralitetsmål.
