I forskningsantologin Questioning the Entrepreneurial State varnar flera ledande svenska och internationella ekonomer för den statliga industri- och innovationspolitiken. Politiken saknar vetenskapligt stöd och kostar miljarder skattepengar.
– Vi verkar tyvärr se en renässans för den typen av storskalig industripolitik som var populär på 1970-talet, men som då hade en rad negativa konsekvenser. Det är en politik som är populär men saknar vetenskapligt stöd. Och som åtgärder kommer de vara minst lika skadliga och kostsamma för skattebetalarna nu som då.
Det säger Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans med Christian Sandström, biträdande professor, Internationella handelshögskolan i Jönköping, är han redaktör för forskningsantologin Questioning the Entrepreneurial State: Status-quo, Pitfalls, and the Need for Credible Innovation Policy som är utgiven på Springer Link. De båda forskarna är även knutna till Ratio.
I boken bidrar 30 ledande internationella forskare med kapitel som diskuterar entreprenörskap, innovationer, marknader och politiska åtgärder. Boken är till stor del ett svar på den italiensk-amerikanska professorn Mariana Mazzucatos bok The entrepreneurial state.
I denna har hon hävdat att staten har varit den främsta drivkraften bakom innovation och teknisk utveckling, vilket som idé har fått stort fäste i synnerhet i europeisk politik där Mazzucato ofta fungerat som tongivande rådgivare. Idéerna står dock på en osäker vetenskaplig grund, men ligger bakom åtgärder såsom exempelvis EU:s gröna giv. Tanken är att ekonomin ska organiseras runt olika uppdrag (”missions”), storskaliga försök att lösa samhällsproblem där staten går före och pekar ut vägen framåt. Näringsliv och akademin involveras sedan för att ta fram praktiska lösningar.
– Vad vi och våra medförfattare gör i vår nya bok är att problematisera idén bakom att organisera ekonomin runt sådana ”uppdrag”, vilken ju vid en första anblick kan verka tilltalande. Det är ju samma logik som att vi sluter oss bakom uppdraget att hantera den globala uppvärmningen. Problemet är att det sällan håller i genomförandet. Historien är full av storslagna politiska program som fått oavsiktliga, eller motsatta och emellanåt katastrofala konsekvenser. I Sverige underblåstes till exempel en etanolbubbla under tidigt 2000-tal, säger Christian Sandström och fortsätter:
– Och det går att säga att det finns en poäng för politiken att åtminstone försöka, men då missar man alternativkostnaden. När man satsar tid och pengar på denna typ av projekt eller planer är det tid och pengar som man i stället hade kunnat lägga på att bemöta strukturella problem, såsom låg produktivitetsutveckling, hög arbetslöshet och brist på samhällsinvesteringar i nödvändig infrastruktur. Nu organiseras i stället delar av ekonomin i specifika projekt där utvalda storföretag och samarbetspartner handplockas.
Wennbergs och Sandströms bok väcker stort intresse och har en vecka efter lansering nått omkring 87 000 nedladdningar från förlagets hemsida. Bland de medverkande forskarna i boken märks bland andra Jason Potts, professor i nationalekonomi vid RMIT University, Saras D. Sarasvathy, professor i företagsekonomi vid University of Virgina, och Samuele Murtinu, professor i international business vid Utrecht University.
