Grotuttaget i skogen kan öka. Men osäkerhet kring hur stora volymer som faktiskt kan tas ut och påverkan på mark och produktion hindrar utvecklingen. Detta ska Skogforsk försöka komma till rätta med. Dagens geopolitiska situation och utfasningen av fossila bränslen har ökat efterfrågan på inhemska skogsbränslen i Sverige. Enligt SKA 22 (Skogsstyrelsens och SLU:s senaste skogliga konsekvensanalys) finns potential att öka uttaget av grot från ca 9 TWh till 24 TWh.
Men utvecklingen hindras av exempelvis osäkerhet kring hur stora volymer som faktiskt kan tas ut. Andra trösklar är att det inte finns tillräcklig kunskap om hur kolbalansen och markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas av uttag av grot från skogen.
För att ta sig förbi dessa hinder har Skogforsk inlett tre projekt inom området, som samtliga finansieras av Energimyndigheten genom BIO+programmet.
Bättre verktyg tas fram
Det ena handlar bland annat om att vidareutveckla ett verktyg för att prognostisera grotvolymer med skördardata, att genomföra regionala uppskattningar av potentiella grotvolymer och att utveckla ett beslutsstöd för säkrare traktval.
– Målet är att skapa förutsättningar till en bättre planering och styrning av försörjningskedjan och att minska koldioxidavtryck och markskador. Detta i sin tur kommer att öka leveranssäkerheten och göra produktionen av skogsbränsle mer lönsam, konkurrenskraftig och hållbar, säger Raul Fernandez Lacruz, projektledare på Skogforsk.
Flera leverantörer (Holmen Skog, Mellanskog, Stora Enso, Sveaskog och Södra) och energiföretag (Jämtkraft och Vattenfall) medverkar, vilket säkerställer spridningen och nyttiggörandet av forskningsresultaten.
Påverkan på kolförråd undersöks …
I det andra projektet undersöks hur kolförrådet i mark och biomassa påverkas av markberedning och grotuttag i fjorton tioåriga bestånd.
– Både markberedning och grotuttag kan bidra till att motverka klimatförändringen. Men då krävs att åtgärderna inte leder till betydande förluster av markens kolförråd, vilket är en vanligt förekommande farhåga. Senare markberedningsstudier på enstaka lokaler visar på små effekter på detta kolförråd. Nu ska vi ta reda på om det kan generaliseras, säger projektledare Monika Strömgren på Skogforsk.
… samt påverkan på markens produktionsförmåga
Det tredje projektet undersöker hur skördeintensiteten påverkar skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga, och om det behövs någon form av näringskompensation för att producera hög och varaktig biomassa.
Projektet utförs i tre långtidsförsök där den 40-åriga effekten på stamtillväxt och kolförråd jämförs mellan helträdsskörd, det vill säga uttag av grot, och stamskörd, där groten lämnas kvar. Man tittar också på vilken påverkan kompenserande näringstillförsel har. Försöken kommer därefter att avverkas och återetableras för att kunna upprepa behandlingarna och följa effekterna även under nästa omloppsperiod.
– Projektet ska bidra med kunskap om skörd av olika intensitet och om det krävs någon form av näringskompensation. Att lära oss mer om detta är viktigt för att kunna avgöra om intensiv skörd av biobaserad råvara från skogen är långsiktigt hållbar, säger Felicia Dahlgren Lidman på Skogforsk, som leder projektet.
