Avloppsreningsverket Gryaab i Göteborg har genom åren kontinuerligt utvecklat sina reningsprocesser. Den nya kvävereningsprocessen, en investering på 360 miljoner kronor, stod klar under hösten 2017 och har kapacitet att möta den ökande befolkningen och strängare krav på avloppsvattenrening.

– Gryaab står för en ständig utveckling och en stor del av utvecklingen i reningsverket står vi själva för med god kunskap från egen personal, berättar Bo Enström, projektledare på Gryaab. Nu har vi byggt en ny nitrifikationsanläggning som tillsammans med den ombyggda denitrifikationsanläggningen blir ett nytt kvävereningsingssteg. Anledningen till denna åtgärd är ökad kvävebelastning på avloppsvattnet på grund av ökad folkmängd och ökade regnmängder till avloppsvattnet.

Nya möjligheter för framtiden

De biobäddar som man har i dag är från 1997. De räcker inte för det framtida behovet av kväverening. Tidigare skedde nitrifikationen, första steget i kvävereningen, enbart i biobäddarna. Deras kapacitet räckte inte för att med marginal klara nuvarande villkor på 10 mg N per liter kväverening under de kommande åren och enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) krävdes att cirka 80 procent skulle uppfyllas. Ett mål som var omöjligt att uppfylla utan att förbättra nitrifikationskapaciteten.

Gryaab bjöd in fyra olika konsultgrupper att delta i en tävling där de var för sig fick arbeta fram ett förslag på en ny kvävereningsprocess som skulle vara integrerad i Gryaabs befintliga anläggning. Aquateams förslag vann tävlingen och det är utifrån det förslaget som Gryaabs utvecklingsavdelning arbetat vidare genom att ta fram processdesign och konstruktionslösningar som sedan har förädlats i detaljprojekteringen tillsammans med de olika konstruktörerna.

Bakterierna är till stor hjälp

– Nu har vi byggt en ny anläggningsdel med nitrifikationssteg (EN) som tillsammans med denitrifikationsanläggningen blir ett nytt kvävereningssteg. Det handlar om sex behandlingslinjer med tre bassänger vardera. Det innebär 18 bassänger på en total volym om cirka 10 000 kubikmeter. Vår avsikt är att vara rustade och klara nuvarande utsläppsvillkor i framtiden, säger Bo Enström.

Moving Bed Biofilm Reactorerna (MBBR) är en teknik där bakterier växer skyddade på  biobärare av plast, stora som femkronor med en mängd hål i väggarna. Där kan biofilmen växa och bilda bostad för bakterierna.

Dessa bärare suspenderas och blandas runt ordentligt i hela vattenfasen genom luftning och/eller omrörning.

– Miljön i bassängerna (reaktorerna) ger bra förutsättningar för bakterierna. Vi skapar förutsättningarna för bakterierna och de får husrum av oss med mat och syre och i gengäld så nitrifierar de avloppsvattnet.

En av linjerna i anläggningen används för rening av rejekt, som är avvattnat vatten från slam och som pumpas tillbaka till rejektreningen där andra bakterier arbetar och får sin föda för att vattnet sedan kan gå tillbaka till nitrifikationssteget.

Optimal anläggning

Sex kompressorer på vardera sex gånger 5 000 kubikmeter är installerade för att försörja reaktorerna med cirka 15 000 kubikmeter luft i bassängerna. Den installerade effekten blir ca. 1 MW. Bassängerna är täckta och luften som inte förbrukas ovan ytan blåses ut genom en skorsten.

Nya kulvertar har byggts för maskinutrustning, rörledningar och ställverk. Bland annat har det varit viktigt att skapa plats för de vattenvägar som man kan behöva för framtida reningsanläggningar. Det är anledningen till att även en ny försörjningskulvert har byggts under mark i utrymmet mellan EN och de anslutande byggnadsdelarna.

– Vi utvecklar och bygger ständigt om på Gryaab. En ny driftcentral har vi också passat på att bygga om samtidigt med den nya kväveanläggningen. Vår målsättning är att ha en anläggning som ständigt fungerar optimalt, säger Bo Enström.

FAKTA:

Ombyggnad av reningsverk i Göteborg

Byggherre: Gryaab AB

Projekteringsledare: Gryaab AB

Betongentreprenad: H.A.Bygg

Konsulter: Ramböll, Rejlers

Bild: Bo Enström sittandes vid EA, efternitrifikationsanläggningen