Nu står en helt ny fabrik klar på Köpmanholmen inte långt från Örnsköldsvik. Här ska det svenska greentech-bolaget Cinis Fertilizer tillverka kaliumsulfat som kommer att användas i konstgödsel för åkrar och andra odlingar.
Det aktuella fabriksbygget är det första i en rad nya produktionsanläggningar. Konceptet är att använda restprodukter för tillverkning av mineralgödsel. I skogsindustrin uppstår aska från den rökgasrening som sker i elfilter. Denna elfilteraska består till cirka 90 procent av natriumsulfat och måste i normala fall deponeras.
Grundarna av Cinis Fertilizer – kemiingenjörerna Jakob Liedberg och Roger Johansson – har utvecklat idén att nyttiggöra elfilteraskan i en reaktion tillsammans med kaliumklorid för att producera kaliumsulfat. Denna så kallade Glaseritprocess är känd sedan 1950-talet och är en robust teknik. Grundarna upptäckte efter en tid att även bilbatteriindustrin fick natriumsulfat som restprodukt, därför kan även denna användas som insatsvara.
Bättre som mineralgödsel
Kaliumsulfat kallas i detta sammanhang även för SOP – Sulphate of Potash – till skillnad från kaliumklorid som kallas MOP – Muriate of Potash.
Både SOP och MOP används som mineralgödsel. MOP har hittills haft en ungefär tio gånger större världsmarknad, men denna mineralgödsel har flera nackdelar. Den får inte spridas på torra marker, där kloriden kan ställa till problem i och med ytterligare uttorkning. MOP används därför inte i Mellanöstern. MOP kan heller inte användas i hydroponisk odling.
SOP har flera fördelar. Löst i vatten (växtnäringsbevattning) kan den spridas i minimal och exakt dos. SOP ger jämfört med MOP 20 procent högre skörd. SOP ger längre hållbarhet för det som odlas (frukt och grönsaker).
Kaliumprodukter – närmare bestämt MOP – tillverkas sedan tidigare i Ryssland och Belarus. Dagens oroligheter har lämnat ett leveranstomrum för Europa. Både denna situation och att jordbruket inser fördelarna med SOP bäddar för efterfrågan i Europa.
Insatsvaror och avsalu
I bygget av fabriken på Köpmanholmen är processutrustningen på plats, det återstår installationsarbeten av framförallt el. I början av nästa år ska uppstarten ske och till sommaren bör anläggningen vara i full och ordinarie produktion. Northvolt i Skellefteå kommer att leverera sin restprodukt innehållande natriumsulfat. (En avsiktsförklaring finns med Domsjö Fabriker och SCA om leverans av flygaska med natriumsulfat i framtiden.) Kaliumkloriden handlas från det tyska företaget K+S.
Färdig SOP (kaliumsulfat) från Örnsköldsviksfabriken (100000 ton/år) och en kommande fabrik i Skellefteå (200000 ton/år) kommer att säljas till det nederländska företaget Van Iperen som vidareförädlar produkten i NPK-gödsel.
Cinis Fertilizer har beslutat uppföra en fabrik i Hopkinsville, Kentucky USA. Där bygger nämligen företaget Ascend Elements en bilbatterifabrik, vars restprodukt kommer att användas. Planer finns på en fjärde fabrik någonstans i Norden. Avsikten är att vid utgången av 2030 tillverka sammanlagt 1,5 miljoner ton SOP per år.
K+S kommer att köpa produktionen från den tredje och fjärde fabriken, sammanlagt 600000 ton per år. Företaget kommer också att köpa biprodukten natriumklorid – koksalt, som i sammanhanget benämns industrisalt. För varje ton kaliumsulfat uppstår 650 kg natriumklorid.
Lägre klimatpåverkan
Cinis Fertilizer jämför sin Glaseritprocess med den mera konventionella Mannheimprocessen för att tillverka SOP (kaliumsulfat). Glaseritprocessen sker vid 25–30 °C, Mannheimprocessen vid 700–800 °C. Den förra kan köras med el som enda energikälla, den senare använder olja eller naturgas. Allt vatten i Glaseritprocessen återanvänds i processen. Av överskottsvärmen går det att göra fjärrvärme. Mannheimprocessen har nackdelen att den ger saltsyra som biprodukt, vilken är svårhanterlig.
För 100000 ton SOP åtgår 50000 MWh i Glaseritprocessen och 100000 MWh i Mannheimprocessen – en 50-procentig besparing i energi. Produktionskostnaderna är 20 procent lägre med den förra jämfört med den senare processen.
Cinis Fertilizer kommer att använda fossilfri energi, och företaget uppger att produktionen har nära noll klimatpåverkan. Avtal har tecknats med E.ON om leverans av fossilfri el.
Foto: Leif Wikberg
