I ett projekt som varat i flera år och färdigställs nästa år investerar Fortum i säkerhetshöjande åtgärder för Trängslets vattenkraftverk. Detta kommer att klara större regnmassor, dammen blir säkrare och dessutom blir arbetsmiljön bättre.
Dammen vid Trängslets kraftverk är 125 meter hög och med en bröstningslängd av 890 meter. Det är den högsta jorddammen i Sverige och den sjätte största dammen i landet. Tränsletdammen (Trängsletsjön) är Fortums största regleringsdamm med cirka 70 kilometer i längd. Dammens reglerbara volym är 880 miljoner kubikmeter. Det motsvarar ungefär 40 procent av årstillrinningen, eller i stor sett en hel vårflod.
Dammen och kraftverket byggdes ursprungligen med början 1955 och togs i drift 1960. Anläggningen har renoverats i flera omgångar, men aldrig så omfattande som i det aktuella projektet. Kraftverket har tre intag till turbinerna som finns i maskinhallen på 140 meters djup. Dammen har två utskovsluckor och dessutom bland annat en spillkanal.
Återanvänder gammal struktur
Det aktuella projektet är inriktat på att höja säkerheten. Detta är särskilt viktigt eftersom anläggningen klassas som en högkonsekvensanläggning, det vill säga att ett haveri skulle kunna få extremt ödesdigra konsekvenser. Flera av de aktuella åtgärderna har som syfte att dammen ska klara större regnmassor och därmed högre flöden. Dammen ska när högvatten inträffar kunna avbörda överskottet.
När dammen byggdes på 1950-talet gjordes två arbetstunnlar (omloppstunnlar) som förde vattnet under dammen och förbi byggplatsen så att det var möjligt att arbeta torrskodd. När tunnlarna var klara stängdes de med betongproppar. För en av tunnlarna har betongproppen tagits bort genom att såga och använda bilningsrobot. Tunneln har vidgats till 7,4 meters bredd genom sprängning och linats med stålrör på en sträcka av 110 meter och diameter på 7,4 meter. Orsaken till att ha rör inne i tunneln är att bergets täthet inte är att lita på. Tack vare stålet blir tunneln mycket säkrare.
Röret förgrenar sig så småningom i två med rektangulära tvärsnitt. Dessa leder fram till var sin utskovslucka, där vardera lucka också har en servicelucka.
Därmed har man byggt ett bottenutskov (djuputskov), alltså under vattnet och i dammens nederkant. Ett bottenutskov är mycket effektivt för att avbörda vatten och parera för konsekvenserna av ett intensivt regnande. Avbördningen går både snabbare och kan göras till en lägre nivå än idag.
Vidgad spillvattenkanal
Sedan tidigare finns en spillvattenkanal. Till skillnad mot bottenutskovet kommer vattnet från nivåer mycket närmare magasinets yta. För att öka avbördningskapaciteten har kanalen vidgats och trappsteg har sprängts ut. Syftet med trappstegen är att sänka vattnets rörelseenergi och minska risken för erosion. Kanalen är 470 meter lång och har 12 stycken 20 meter långa och 2,75 meter höga steg. Mot slutet ändras geometrin så de 80 sista metrarna är stegen 8 meter långa och 4 meter höga.
Det visade sig att berggrunden på ett ställe i kanalen bestod av diabas, som har sämre hållfasthet. Därför plomberades berget där med armerad betong.
När vattnet från ytutskoven har fallit 30–50 meter i spillkanalen förenar det sig med en kanal från bottenutskovet och rinner gemensamt vidare i kanalen och ut i älvfåran.
Återbruk av bergschakt
Under arbetena har mer än 280 000 kubikmeter fast berg sprängts bort. Ungefär 75 procent av detta har använts som stödfyllning på nedströms slänt för att förstärka denna. Resten har använts till vägar och återstoden har lagrats för senare användning, förhoppningsvis i ett projekt inom rimlig närhet.
Flera åtgärder bidrar till att minska riskerna för drift- och underhållspersonal och förbättra deras arbetsmiljö. Schaktväggar i kraftstationen har höjts för att hindra spillvatten att tränga in där, på grund av att vattnet vid stopp i stationen kan svalla tillbaka. Dessutom har nya utrymningsvägar byggts under dammen.
Dammluckornas spel var mekaniska och denna utrustning är kvar sedan kraftverket byggdes. Dessa har ersatts med hydrauliska spel. Två nya hus har uppförts för att få plats med hydraulaggregat med mera.
Gått bra
Det aktuella projektet inleddes 2008 och 2017 fick Fortum godkänt av Mark- och miljödomstolen att påbörja renoveringen. I oktober 2019 kunde arbetena inledas på plats och det hela ska bli klart 2024. Den största utmaningen i projektet har varit tidplanen. Allt planerades noga vecka för vecka fram till färdigställande. Arbetena har måst anpassas till årstidernas växlingar. På hösten är dammen fylld för att tömmas under vintern. Det är endast en kort period före vårfloden som den är låg. Det är då som den före detta arbetstunneln går att nå från uppströmssidan.
– Det ser nu ut som vi kommer att klara tidplanen, berättar Per Fektenberg, projektledare hos Fortum. Med början i april nästa år ska vi checka ut olika delar för att kunna bli klara i juni. I den här typen av projekt är det viktigt att ge entreprenörerna den tid som kan komma att krävas.
En gynnsam omständighet för projektets genomförande är att det inte på något sätt stör eller påverkar den ordinarie produktionen i kraftverket. Det har producerat el precis som vanligt.
– Projekt har gått bra trots de utmaningar vi haft först med pandemin och sedan med kriget i vår omvärld. Och trots inflationen ser vi ut att hålla budget.
Tre turbiner
Vattnets fallhöjd är 142 meter (125 meter i dammen och 17 meter i en sprängd tunnel) och medelvattenföringen 65 kbm/sek. Regleringsamplituden för dammen är 388–423 meter. Kraftstationen är som nämnts en underjordsanläggning och den har tre Francisturbiner (KAMEVA) och generatorer från ASEA. Sammanlagda effekten är 300 MW och genomsnittlig årsproduktion 651 GWh.
Under tiden det aktuella projektet har pågått har flera åtgärder genomförts för att renovera och förnya tekniken. Intagen har fått nya isgrindar. Det väntar ett större projekt om ett par år då en av turbinerna ska ersättas med ny.
FAKTA
Byggtid: oktober 2019 – juni 2024
Byggherre: Fortum Sverige AB
Generalentreprenör: Skanska Sverige AB
Markentreprenör, VA-entreprenör: Skanska Sverige AB
Konstruktör: Sweco Sverige AB
Kostnad: ca 600 Mkr
