Stora summor med skattemedel läggs på olika typer av industripolitik. Men det saknas genomgripande sammanställningar och studier av företagsstödens effekter. I en ny skrift granskas den aktiva industripolitiken, både empiriskt och teoretiskt.
Västvärlden har upplevt ihållande arbetslöshet och avsaknad av varaktig ekonomisk återhämtning. Vi har sett hur skydd av nationella intressen vuxit fram, liksom välgrundad oro för ekonomisk ojämlikhet och globala miljöproblem.
I denna jordmån har den interventionistiska industripolitiken upplevt en renässans. Mariana Mazzucatos bok The Entrepreneurial State (2011) utgjorde tillsammans med finanskrisen startskottet för alltmer proaktiva ingrepp i ekonomin. Hennes argumentation var spännande och enkel: Staten har varit den främsta aktören bakom innovation och ekonomisk tillväxt, entreprenörer och stora företag har egentligen bara kapitaliserat på dessa satsningar.
I skriften Entreprenörsstaten?granskar Ratio-forskarna Karl Wennberg och Christian Sandström dessa idéer. Deras innehåll är i flera bemärkelser en varning. Storslagna planer för att skapa önskvärda utfall har sällan ett historiskt smickrande facit. Politiken varken kan eller bör försöka satsa på specifika bolag eller teknologier. Resultatet förvränger incitamentsstrukturerna och resulterar i skadlig opportunism.
Wennberg och Sandström visar att innovationspolitik inte primärt bör handla om samverkansprogram, storslagna satsningar eller teknikspecifika offentliga investeringar eller stöd. Innovationspolitiken bör i stället inverteras. Snarare än att ge aktiv och specifik support till enskilda företag eller teknologier som bedöms vara förenliga med vissa mål, bör den fokusera på generella och passiva åtgärder med fokus på förutsättningar för att innovation ska uppstå.
Entreprenörsstaten? är en svensk översättning och sammanfattning av forskningsantologin Questioning the Entrepreneurial State: Status-quo, Pitfalls, and the Need for Credible Innovation Policy (Springer Link, 2022) som även den finns att ladda ner kostnadsfritt.
På bilden: Christian Sandström är biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och forskare på Ratio.
