I en liten skrubb i Alfahuset på Ideon sitter några forskare från Lunds universitet och skissar på det som kommer att bli Modelon. Året är 2004. Det enda de har med sig är pärmarna som står på golvet, fulla av forskningsresultat från universitetet.

Dela

Tweeta

Email

Print

På väggen ritas en vision upp om hur de ska skapa nytta för industrin och komma att förbättra världen. Så börjar det hårda arbetet.

När de startade bolaget 2005 stod i princip alla på kö

Idag är modellering en nödvändighet för industrin eftersom det sparar så mycket tid och pengar i utvecklings-, test- och produktionsfasen. Man kan flytta hela led in i en låtsasvärld och testa komplexa system och produkter redan på ritbor­det. Detta vet redan Magnus Gäfvert och hans kollegor när de sitter i skrubben och jobbar. Bara några månader senare, i början av 2005, när de startar sitt bolag och lanserar den första produkten står i princip hela tyska bilindustrin på kö utanför dörren, berättar Magnus som idag är vd för bolaget.

— Det normala var att man skickade ett antal testbilar till Arjeplog och till Arizonaöknen. Och så provade man under extrema förhållanden hur allt funkade. Sedan åkte man hem till Tyskland, konstruerade om och förfinade och sedan så var man kanske klar eller så blev man tvungen att göra allt om igen. Jättedyrt, tog jättelång tid. Med Modelons lösningar kunde man i stället plötsligt göra jobbet i datorn vid sitt skrivbord i Tyskland. Idag erbjuder Modelon alla möjliga typer av verksamheter att simulera hur olika saker och ting beter sig i verkligheten medan de fortfarande bara existerar på det digitala ritbordet i datorn. Allt som går att beskriva matematiskt går att modellera och simulera.

— Grejen med det vi gör är att vi tittar på vad som händer om man kombinerar olika typer av fysik i en tekniskt komplex produkt, genom att bygga och experimentera med en digital modell som beskriver beteendet av produkten innan den är byggd i verkligheten. Faktum är att den här tekniken redan var känd när vi startade, men var fortfarande omogen och inte särskilt känd ute i industrin. Det finns ett enormt värde för industrin med den här teknologin där man bygger ihop produkter med något som kan liknas vid digitala legobitar och simulerar hur de sammansatt beter sig vid olika förhål­landen, påfrestningar, händelseförlopp och i samverkan med andra saker.

Med ambitionen att fortsätta vara bäst på det de gör

Legobitarna, själva grunden till allt, är en öppen standard som stora delar av industrin numera använder. Detta är en av de stora fördelarna menar Magnus. Även den kommer från Ideon, sprungen ur banbrytande forskning från Lund redan på 70-talet.

— Det var Hilding Elmqvist, han doktorerade väl 1978 om jag inte minns fel. Vi andra grundare jobbade med honom och hans programvara när vi själva var doktorander. Hilding hade då startat ett bolag kring sin forskning, Dynasim, vi snackar 90-tal. Det forskades mycket kring just modellering och simulering på den institutionen vi kom från – institutio­nen för reglerteknik på LTH. Hilding tog också ett initiativ att skapa en öppen standard eftersom han såg nyttan av att alla hjälps åt.

Fördelen med den öppna standarden har visat sig dels i den stora spridningen, att industrin snabbt har kommit framåt i användningen av simuleringar. Men det betyder också rent krasst en stor konkurrensfördel för Modelon, som inte räknar med att det räcker med trovärdigheten att de är sprungna ur metodens vagga.

— Det gör att kunden inte känner sig låst vid ett litet bolag i Lund, att de när som helst har möjligheten att vända sig till en konkurrent. Och det gör att även de stora bolagen vågar prova oss. Och det sporrar oss att fortsätta vara bäst på det vi gör, betonar Magnus.

Kontor i sex länder och 100 anställda

I april 2021 börsintroducerades Modelon. Men fram till dess har företaget vuxit med helt och hållet egen kraft, steg för steg. De vinsterna som har genererats har återinvesterats i bolaget. Man kan säga att Modelon har gjort Ideonresan enligt skolboken. De stora teknikjättarna som har sina egna metoder, standarder och modeller har under årens lopp dammsugit marknaden på Modelons konkurrenter. Genom att låta bli frestelsen, växa organiskt och arbeta med den öppna standarden har de idag växt till runt 100 anställda, omsätter ca 70 miljoner, med kontor i sex länder.

— Det som i stort driver utvecklingen framåt är efterfrågan på att kunna simulera alltmer komplexa system och tillgång­en på datorkraft. Eller tvärtom, finns inte datorkraften och simuleringsmiljöerna så blir det inga lösningar på komplexa problem. Om du går tillbaka några årtionden så kunde en ingenjör med vit rock i princip stå och titta på en pryl, pilla lite på sin räknesticka och förstå hur prylen kommer att funka. Nu är saker så oerhört mycket mer komplexa.

Magnus beskriver det som den stora tävlingen i alla industri­er just nu, att hantera den här komplexiteten med de kraven som finns på att produkter ska bli bättre, miljövänligare och hållbara. Men det är inte bara moderna produkter som är komplexa, världen i stort står inför komplexa utmaningar som snabbt kräver lösningar. I det stora perspektivet kommer det att vara omöjligt för mänskligheten att ta de tekniksprång som är nödvändiga om vi inte kan snabbt och tillförlitligt kan torrsimma våra idéer på förhand.

— Digital simulering är vår chans.

Att sitta i sammanhanget på Ideon Science Park har varit avgörande

Nästa stora steg nu i utvecklingen är att flytta ut produkten i molnet och bygga en affärsmodell som gör att fler har möj­ligheten att snabbt samarbeta globalt, köpa den tid de behö­ver, och inte minst den datorkraft de behöver, menar Magnus.

— Därför släppte vi vår molnplattform Modelon Impact för ett år sedan. Det är den enda av sitt slag. Och precis det marknaden frågar efter.

Det har varit svårt för någon annan att ta de sprången Modelon gör. Magnus beskriver det som att det inte bara handlar om att de är ett litet och snabbrörligt bolag. Under hela resans gång har varit avgörande att sitta i sammanhang­et på Ideon och i nära samverkan med det universitet som allt en gång i tiden kom ifrån, och fortfarande gör.

— För att ständigt ligga kvar på frontlinjen så måste vi hela tiden ta till oss det nya och peta in det i vår varelse. De bästa studenterna kommer ofta till oss och vi driver forsknings-projekt tillsammans med universitetet, men ingenting är gratis eller går att ta för givet. Det är självklart att vi behöver engagera oss i de viktigaste resurserna för vår framtid.