”Offentlig upphandling omsätter hundratals miljarder varje år. Det är därför oroande att höra om hur alltifrån medicinsk utrustning till tågtrafik blir dyrare och sämre än önskat. Svenska myndigheter borde i större utsträckning kunna ta hänsyn till tidigare leveranser – både bra och dåliga.”
Det skriver Malin Arve, docent i nationalekonomi, Norwegian School of Economics, Mats A Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola, Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, Handelshögskolan i Stockholm, Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet i ett debattartikel i Dagens Nyheter:
”Offentlig upphandling omsätter enorma belopp. År 2019 handlade det om drygt 800 miljarder kronor, vilket motsvarade nästan 18 procent av BNP. De varor och tjänster som upphandlas är centrala inom samhällsviktiga verksamheter som vård, infrastruktur och transporter. Hur upphandlingarna går till påverkar också de levererande företagen och kan i vissa fall vara avgörande för deras existens. Därför är det mycket oroande att höra om hur medicinsk utrustning, broar, idrottsarenor, it-system och tågtrafik blir miljontals, kanske till och med miljardtals, kronor dyrare än beräknat och av lägre kvalitet än önskat.”
”Hur kan det bli så och vad kan göras annorlunda? Det söker vi svar på i ”SNS Konjunkturrådsrapport 2022: Offentlig upphandling – i gränslandet mellan ekonomi och juridik” som lanseras på torsdagen. Vår övergripande slutsats är att regelverk och praktik behöver förbättras för att den offentliga upphandlingen ska bli samhällsekonomiskt effektiv – det vill säga ge bästa värde för pengarna.”
Läs hela debattartikeln här:
https://www.dn.se/debatt/infor-ett-betygssystem-for-offentliga-upphandlingar/
