Energibranschen behöver fler distributionselektriker, drifttekniker och elkraftsingenjörer än vad utbildningssystemet levererar. Energiföretagen Sverige släpper idag en rapport som visar stora kompetensgap och brist på praktiska utbildningsmiljöer. Nu efterlyser vi en nationell strategi och långsiktiga investeringar i utbildning för att säkra elektrifieringen, konkurrenskraften och Sveriges energiberedskap.

Distributionselektriker är den yrkeskategori där vi ser det största gapet mellan rekryteringsbehovet och antal utbildade.

– Enligt rapportens kartläggning behöver energibranschen, både Energiföretagens medlemmar och Sveriges elkraftsentreprenörer, rekrytera omkring 950 distributionselektriker i ett ettårsperspektiv, samtidigt som bara omkring 200 utbildas årligen. säger Greta Hjortzberg, ansvarig kompetensförsörjning på Energiföretagen Sverige.  

Rekryteringsbehovet omfattar både nya tjänster och ersättning av befintlig personal som går i pension. Yrkesområdet distributionselektriker har störst kommande pensionsavgångar av de yrken som Energiföretagen undersökt Även för högskoleingenjörer i elkraftteknik är skillnaden stor: ett rekryteringsbehov på omkring 175 personer under det kommande året ställs mot omkring 40 utbildade per år.

Trots att branschen fem år i rad positionerat sig som Sveriges mest attraktiva att jobba i kan vi konstatera två grundutmaningar. För det första behöver fler upptäcka branschen och välja utbildningar och yrken inom energi. För det andra behöver utbildningsmöjligheter finnas på plats.

– Branschgemensamma satsningar som Energiboost och Energijobb samt företagens satsningar på exempelvis TV-serien Högspänning bidrar till att fler får möjligheten att upptäcka branschen, men om det inte finns relevanta utbildningar för dem vi skapar intresse hos så minskar så klart effekten, konstaterar Greta Hjortzberg.

Brist på utbildningsmiljöer

Rapporten visar vidare att det i hela landet bara finns sex gymnasieskolor som utbildar just distributionselektriker. Utbildningarna kräver också tillgång till avancerad utrustning, kvalificerade lärare och säkra miljöer för praktisk färdighetsträning. Idag finns bara den sortens utbildningsmiljöer vid ett par platser i Sverige. Energiföretagen framhåller att utbildning för samhällsviktig infrastruktur inte kan vara beroende av företagens sponsring.

Riskerna med kompetensbristen

Elnätet utgör energisystemets stomme och nya industrier, datacenter och en ökad elektrifiering kräver att det både byggs ut och stärks. Om rätt kompetens saknas riskerar investeringar i omställning och elektrifiering att försenas, kostnader att öka och Sveriges möjligheter att stärka sin konkurrenskraft och nå klimatmålen att försämras.

Kompetensförsörjningen är dessutom en beredskapsfråga. De yrkesgrupper som bygger, driver och underhåller energisystemet behövs också för att reparera skador och återställa el- och värmeleveranser vid kriser, höjd beredskap och krig.

Rapportens samlade slutsats är att Sverige, för att säkra elektrifiering, konkurrenskraft och beredskap, både behöver utbilda fler och förbättra utbildningssystemets förmåga att ställa om efter energisystemets behov.

Det kräver en långsiktig nationell inriktning, tydligare myndighetsansvar, finansiering av kostsamma utbildningsmiljöer och bättre samverkan mellan gymnasium, yrkeshögskola, akademi och bransch.

Genom rätt insatser i rätt tid kan vi säkra både energiförsörjningen och arbetsmarknaden lokalt och skapa ett mer robust och hållbart energisystem.