Högre priser för el och uppvärmning oroar nästan varannan svensk inför vintern. Det visar en ny undersökning från Sambla, genomförd av Syno.
Redan under hösten har vi sett hur elpriserna i perioder rusat runt om i Sverige, samtidigt som experterna varnar för fortsatt höga elpriser i vinter.
Ökande elpriserna är också något som oroar svenskarna, enligt Samblas senaste undersökning. Hela 42 procent menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.
– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Marcus Karlsson, ekonomisk expert hos Sambla.
Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.
Flest prioriterar att minska konsumtion för att dryga ut kassan
När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst. 34 procent svarar att de skulle dra ner på restaurang, shopping eller nöjen. Därefter följer att minska på abonnemang och fasta kostnader, 26 procent, samt att sätta upp eller ändra en budget, 20 procent.
– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang. Samtidigt är det viktigt att inte glömma de större kostnaderna. Att se över lån, räntor, försäkringar och fasta avtal kan göra stor skillnad över tid, säger Marcus Karlsson.
Unga oroar sig för mat, boende och julfirande – äldre oroar sig mer för elen
Undersökningen visar tydliga skillnader mellan åldersgrupperna. Bland personer i åldern 18–24 år uppger 36 procent att mat och dagligvaror är en av de största orosposterna inför vintern. I samma grupp oroar sig 30 procent för jul och högtider.
Bland äldre är oron mer koncentrerad till el och uppvärmning. I åldersgruppen 65–80 år uppger 48 procent att el och uppvärmning är en av de utgifter de oroar sig mest för. Samtidigt svarar 38 procent i samma åldersgrupp att de inte oroar sig för någon särskild utgift.
Även när det gäller åtgärder skiljer sig åldersgrupperna åt. Bland 18–24-åringar svarar 30 procent att de skulle sätta upp eller ändra en budget för att få mer pengar kvar varje månad. Bland 65–80-åringar är motsvarande siffra 6 procent. I den äldsta åldersgruppen svarar i stället 43 procent att de inte skulle göra något särskilt.
Kvinnor oroar sig mer för matkostnader
Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att mat och dagligvaror oroar inför vintern. 35 procent av kvinnorna anger detta som en av de största orosposterna, jämfört med 22 procent av männen.
Kvinnor är också mer benägna att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen för att få mer pengar kvar varje månad. 40 procent av kvinnorna svarar detta, jämfört med 28 procent av männen.
Få ser över lån – trots oro för högre räntor
Under hösten hösten har även storbankernas bundna bolåneräntor stigit. Men trots att 19 procent uppger att räntor och lån är en av de utgifter som oroar mest inför vintern, är det betydligt färre som planerar att agera.
Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.
– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger. För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion, säger Marcus Karlsson.
Alla siffror:
De här kostnaderna oroar svenskarna mest inför vintern:
El och uppvärmning inför vintern: 42 procent
Mat och dagligvaror: 28 procent
Transport och drivmedel: 26 procent
Räntor och lån: 19 procent
Oroar mig inte för någon särskild utgift: 19 procent
Jul och högtider: 17 procent
Boende: 17 procent
Abonnemang och andra fasta kostnader: 12 procent
Försäkringar: 6 procent
Vet ej: 2 procent
Annat: 1 procent
Det här skulle svenskarna främst göra för att få mer pengar kvar varje månad:
Minska på restaurang, shopping eller nöjen: 34 procent
Minska på abonnemang och fasta kostnader: 26 procent
Sätta upp eller ändra en budget: 20 procent
Försöka öka inkomsten, till exempel genom extrajobb: 18 procent
Inte göra något särskilt: 18 procent
Spara mindre tillfälligt: 11 procent
Jämföra eller förhandla om bolåneräntan: 8 procent
Samla lån eller se över befintliga lån: 6 procent
