Kina har på bara några decennier gått från arbetsintensiv monteringsplattform till en global supermakt inom avancerad teknologi. Det skapar fundamentalt förändrade konkurrensförhållanden för svensk och europeisk industri. Det visar Industrins ekonomiska råd (IER) i en ny rapport som presenterades på tisdagen.
Kina står i dag för omkring 30 procent av världens totala förädlingsvärde inom tillverkningsindustrin, mer än USA, Tyskland och Japan tillsammans. Landet konkurrerar alltmer direkt med svensk industri och plockar marknadsandelar inom flera av våra viktigaste exportsektorer.
Rapporten ”Den nya konkurrensen från Kina”, som presenterades vid ett seminarium i Stockholm på tisdagen, analyserar vad som ligger bakom kinesiska företags expansion på internationella marknader. Den kinesiska industripolitiken är viktig, men konkurrensen kan inte enbart förklaras av direkta statliga subventioner eller lägre produktionskostnader. Den kinesiska industrin har gynnats av möjligheten att ta till sig och vidareutveckla utländsk teknologi och det finns en nära koppling till landets politiska och institutionella system. Överkapacitet, lågt kapacitetsutnyttjande och företagens begränsade fokus på kortsiktig lönsamhet bidrar till att kinesiska företag kan konkurrera med låga priser. Konkurrensen sker på alla marknader, men den europeiska marknaden är särskilt utsatt.
– Det finns en risk för en långvarig strukturkris i europeisk industri med allvarliga konsekvenser för svensk industri om inte något görs, säger Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg och ordförande för Industrins ekonomiska råd.
– Men vilken väg Sverige och Europa ska ta är inte självklar. Det finns inte någon enkel utväg. En sak står säker. Det blir allt viktigare för svensk industri att Sverige har en tydlig röst i Europa, säger Ola Bergström.
Industrins ekonomiska råd består av oberoende ekonomer som på uppdrag av Industrirådet levererar självständiga omvärldsanalyser. Industrirådet består av industrins fem fackförbund och elva arbetsgivar- och branschorganisationer.
Rapportens fyra delar är:
Kinas internationella expansion
En hållbar industripolitik?
En global teknologisk stormakt?
Den nya konkurrensen – Vad kan Europa göra?
