För några år sedan kom boomen med batterilagring till Sverige. Alla skulle investera i batterier som om det inte fanns en morgondag. Det talades om stora vinster och hög avkastning på frekvensmarknaden. Intrycket hos många då var att denna trend skulle blomstra i decennier.
Men verkligheten visade sig utvecklas annorlunda. Numera ställer sig fler investerare frågan om det verkliga värdet av batterier. För spelplanen har ritats om.
Från snabba cash till långsiktig investering
Under 2022 steg elpriserna kraftigt – från cirka 70 öre/kWh i februari till över 1,20 kr/kWh i juni, och toppade på över 3 kr/kWh senare samma år. Det ökade intresset för BESS (Battery Energy Storage Systems) markant, inte minst på regional och kommunal nivå. I samband med det pågående världsläget öppnades nya möjligheter och bara i Stockholm noterades ett rekordintresse för flexmarknad med 120 procents ökning av deltagande på sthlmflex år 2022 jämfört med året dessförinnan.
– Stödtjänster var det som lockade de flesta att börja investera i batterier. Bra avkastning gjorde att många bolag snabbt gick in på flera marknader samtidigt. Idag ser vi en helt annan trend som går mot en mer hållbar och långsiktig investering, där bolagen tänker mer på framtida utmaningar med kapacitetsbrist och det ökande elbehovet, säger Ted Hellström, försäljningschef på Sparq Technology.
I dag ser bolagen nya affärsmodeller och strategiska värden i batterilagring, inte minst inom områden som egen elförsörjning, nätstabilitet och krisberedskap.
– Det finns fortfarande alldeles för lite kunskap kring hur batterier kan användas vid krisdrift. Vi måste prata mer om hur viktiga de robusta systemen är för samhällskritiska verksamheter – som sjukhus, VA-system och militära anläggningar. Att blint förlita sig på befintlig elinfrastruktur är att ignorera de lärdomar som historien visat oss, fortsätter Hellström.
Industrins ansvar i omställningen
Fram till 2045 beräknas Sveriges elbehov uppgå till hela 330 terawattimmar (TWh) per år. Detta leder till ett utökat effektkrav med hög efterfrågan under den mest kritiska tiden på dygnet. Samtidigt ska fossila bränslen fasas ut om målet om nettonollutsläpp ska uppnås. Det kräver ett robust, flexibelt och hållbart elsystem.
– Nu måste fler börja fundera på hur de bidrar till omställningen, inte minst industrin som är bland de största elkonsumenterna. Det är en risk att enkom lita på att alla behov kan tillfredsställas med hjälp av det gemensamma elnätet. Om energi är en kritisk resurs ligger det i aktörernas intresse att tillgodose sina behov när de gemensamma resurserna inte orkar med, säger Fredrik Andrén, en av grundarna av Voltic AB.
– Att fortsätta expandera utan att samtidigt investera i hållbara och säkra energilösningar riskerar att leda till flaskhalsar, prisvolatilitet och samhällsekonomiska kostnader. Därför är det avgörande att industrin tar ett helhetsgrepp kring sin energianvändning, både ur ett affärsmässigt och klimatmässigt perspektiv, fortsätter han.
Utmaningar för laddinfrastrukturen
Trots Sveriges ambitiösa mål för utbyggnad och tillgängligheten av laddstationer för eltransporten är kapacitetsbrist i elnätet ett växande hinder. Många aktörer som vill bygga ut laddstationer (särskilt för snabbladdning av tunga fordon) möter långa ledtider för nätanslutning, vilket fördröjer utvecklingen. Samtidigt krävs smarta lösningar för lastbalansering, energilagring och styrning av laddtider för att undvika nya belastningstoppar i elnätet.
– Man måste kunna erbjuda smarta lösningar för eldrivna transporter, så att laddning kan ske snabbt och effektivt, utan långa avbrott. Många strategiska platser, som logistiknav, hamnar och rastplatser, saknar tillräcklig nätkapacitet för att hantera effektkrävande snabbladdning” säger Andrén.
– Att vänta i flera år på nätförstärkningar är helt enkelt inte ett alternativ. Här spelar batterilager en central roll. Genom att lagra el lokalt, exempelvis från nätet under lågbelastningstider eller från solceller, kan man avlasta nätet vid laddningstoppar och möjliggöra snabbladdning även på platser med begränsad anslutning.
Nya möjligheter med batterilager
Som tidigare nämnt har efterfrågan på batterilager förändrats. Från att primärt handla om avkastning på stödtjänstmarknaden, ses det nu som en viktig pusselbit i Sveriges elförsörjning och beredskapsarbete. Samtidigt finns fortfarande stora kunskapsluckor kring hur batterier kan användas på bredare front.
– Med rätt styrsystem kan batterilager möjliggöra flera funktioner samtidigt: energilagring, lastbalansering, stödtjänster och reservkraft. Det går också att kombinera batterier med laddinfrastruktur, vilket gör investeringen både kostnadseffektiv och samhällsnyttig,, säger Ted Hellström.
Den 1 januari 2027 träder en ny lag i kraft som ställer krav på kommuners och regioners grundläggande beredskap, inklusive krav på reservkraft. Det innebär både nya affärsmöjligheter för batterileverantörer och ett ökat ansvar.
– Batterier i kombination med solceller eller andra energikällor erbjuder ett tyst, fossilfritt och driftsäkert alternativ till diesel. Men det kräver också ansvar för integration, driftövervakning och systemtillförlitlighet. Vid en kris måste systemen fungera direkt, och det ställer höga krav på förståelse för hur alla komponenter samverkar, avslutar Hellström.
