Text: Craig Fleming, Sector Leader – Olja & Gas Europa, Aggreko

EU:s nya reviderade F-gasförordning, som trädde i kraft i mars 2024 och som ytterligare skärptes vid årsskiftet, markerar en avgörande förändring för processindustrier där kylning, klimatisering och kontrollerad temperaturhållning utgör kritiska delar av verksamheten. För olje-, gas- och kemikalieindustrin innebär regleringen inte enbart nya tekniska krav, den tvingar fram en bred omställning med långtgående konsekvenser för investeringar, driftstrategier och leveranssäkerhet.

Historiskt har fluorerade växthusgaser, så kallade F-gaser, spelat en central roll i en mängd tillämpningar, från processkylning och explosionssäker luftkonditionering till gasbehandling, LNG-terminaler och kemisk produktion. Trots hög teknisk prestanda har dessa ämnen en extremt hög klimatpåverkan. Vissa F-gaser har ett GWP-värde (Global Warming Potential,) tusentals gånger högre än koldioxid, vilket lett till att EU nu beslutat om en kraftig nedtrappning: till år 2030 ska mängden F-gaser på marknaden minska med 95 procent jämfört med 2015 års nivåer. Till 2050 är målet ett totalstopp.

Arbeta proaktivt eller riskera driftavbrott

För industrisektorer med högt beroende av avancerade kyl- och klimatsystem innebär detta att valet står mellan proaktiv anpassning eller framtida driftavbrott, leveransrisker och ökade kostnader. Många anläggningar är fortfarande beroende av äldre system som inte är kompatibla med låg-GWP-köldmedier. Samtidigt väntas brist på både tillgängliga köldmedier och certifierad teknisk kompetens, särskilt för lösningar som involverar naturliga, ofta brandklassade, alternativ som propan (R290), ammoniak eller CO₂. Rapporter, som exempelvis Aggrekos white paper F-gas phase out: Navigating regulations for a sustainable future, pekar på ett snabbt växande gap mellan efterfrågan och tillgång på både material och expertis. I Sverige krävs omcertifiering av tusentals tekniker – en flaskhals som riskerar att påverka hela kedjan, från projektering till drift och underhåll.

Stora möjligheter

Men det finns också möjligheter. Låg-GWP-lösningar kan ge lägre energiförbrukning och förbättrad driftsäkerhet, särskilt när de integreras i moderna processanläggningar med hög automationsgrad. I takt med att nya system installeras kan företag även dra nytta av förbättrad miljöprofil, stärkt efterlevnad och ökad attraktionskraft hos såväl investerare som kunder och regulatoriska aktörer.

För de företag som agerar nu finns chansen att gå före i omställningen, inte bara genom att säkra fortsatt produktion, utan genom att ta en ledarposition i utvecklingen av framtidens energieffektiva och klimatoptimerade processlösningar. Att tidigt kartlägga befintlig utrustning, planera för gradvisa övergångar och investera i utbildning är inte bara rekommendationer – det är affärskritiska steg.

Temporära lösningar, som inhyrd kylteknik med låg klimatpåverkan, samt nära och tidigt samarbete med leverantörer, teknikpartners och serviceföretag, erbjuder dessutom ett

pragmatiskt sätt att säkra verksamheten under övergångsperioden. I en bransch där oplanerade driftstopp kan få omfattande konsekvenser för såväl säkerhet som leveransåtaganden, är flexibilitet och framförhållning avgörande.

F-gasförordningen är mer än en miljölag, den är en tydlig signal om att industriell kyl- och klimatteknik nu måste möta samma hållbarhetskrav som resten av energiekosystemet. För olje-, gas- och kemikalieindustrin är detta ett skifte som kräver både teknisk spets och strategisk handlingskraft.