Nyheter

Den första EU-lagstiftningen som syftar till att minska metanutsläppen

Idag antog Europaparlamentet sin ståndpunkt om en ny lag för att minska metanutsläppen från energisektorn. Syftet är att nå EU:s klimatmål och förbättra luftkvaliteten. Importerad energi bör också omfattas av de nya reglerna. Bindande mål för minskade metanutsläpp fram till 2030 bör föreslås för alla sektorer senast 2025

Metan står för ungefär en tredjedel av den nuvarande globala uppvärmningen. Den nya lagen är den första EU-lagstiftningen som syftar till att minska metanutsläppen och omfattar direkta metanutsläpp från olje-, fossilgas- och kolsektorerna, samt biometan, så snart det tillförs gasnätet. Ledamöterna vill också att de nya reglerna ska omfatta den petrokemiska sektorn.

Parlamentet uppmanar EU-kommissionen att föreslå ett bindande 2030-mål för minskade metanutsläpp i EU för alla relevanta sektorer senast i slutet av 2025. Medlemsländerna bör dessutom fastställa nationella minskningsmål som en del av sina integrerade energi- och klimatplaner.

Skyldigheter att upptäcka och reparera metanläckage stärks

Operatörer måste lämna in ett program för detektering och reparation av metanläckage till de berörda nationella myndigheterna sex månader efter det att den föreslagna förordningen har trätt i kraft. Ledamöterna kräver också mer frekventa undersökningar för detektering och reparation av läckage jämfört med vad kommissionen har föreslagit samt stärkta skyldigheter att reparera läckage. I texten framhåller parlamentet att operatörer bör reparera eller byta ut alla komponenter som visar sig läcka metan omedelbart efter det att läckan har upptäckts eller senast fem dagar efteråt.

Ledamöterna stöder också ett förbud mot ventilering och fackling av metan från dräneringsstationer senast 2025 och från ventilationsschakt senast 2027, vilket skulle garantera säkerheten för de som arbetar i kolgruvor. De vill dessutom att EU-länderna upprättar begränsningsplaner för nedlagda kolgruvor och inaktiva olje- och gasbrunnar.

Importerad fossil energi måste också omfattas av de nya reglerna

Eftersom importen utgör över 80 procent av den olja och gas som förbrukas i EU vill ledamöterna att importörer av kol, olja och gas från och med 2026 ska vara skyldiga att visa att importerad fossil energi också uppfyller kraven i förordningen. Import från länder med liknande krav för metanutsläpp ska dock undantas.

Citat

Efter omröstningen sade föredraganden Jutta Paulus (De gröna/EFA, Tyskland) så här: ”Dagens omröstning är ett åtagande för mer klimatskydd och energisuveränitet i Europa. Utan ambitiösa åtgärder för att minska metanutsläppen kommer Europa att missa sina klimatmål och värdefull energi kommer att fortsätta att slösas bort. Vi efterlyser ambitiösa och stränga åtgärder för att minska metanutsläppen. Inom energisektorn kan tre fjärdedelar av metanutsläppen undvikas genom enkla åtgärder och utan stora investeringar. Eftersom Europa importerar mer än 80 procent av de fossila bränslen som vi förbränner är det också viktigt att utvidga tillämpningsområdet till energiimport.”

Nästa steg

Parlamentet antog sin ståndpunkt med 499 röster för, 73 röster emot och 55 nedlagda röster och är nu redo att inleda förhandlingar med rådet om lagstiftningens slutliga utformning.

Bakgrund

Metan är en kraftfull växthusgas och luftförorening och står för ungefär en tredjedel av den nuvarande globala uppvärmningen. Metan kommer från en rad olika sektorer, bland annat jordbruk, avfall och energi, som enligt Europeiska miljöbyrån står för 53 procent, 26 procent respektive 19 procent av metanutsläppen i EU. I dag omfattas metanutsläppen av målen i EU:s förordning om ansvarsfördelning.

EU har undertecknat den globala utfästelsen om metan som syftar till att minska de globala metanutsläppen med minst 30 procent fram till 2030 (jämfört med 2020 års nivåer), vilket skulle kunna förhindra en uppvärmning på över 0,2 grader fram till 2050.

Genom att anta denna lagstiftning svarar Europaparlamentet på medborgarnas förväntningar om att fullfölja och påskynda den gröna omställningen, vilket uttrycks i förslagen 2(2), 3(2), 11(1) och 11(7) i slutsatserna från konferensen om Europas framtid.