Eurobattery Minerals har fått de första resultaten från sitt forskningssamarbete med Uppsala universitet och AGH University of Science and Technology i Krakow, Polen. Resultaten visar på nya metoder för storskalig utvinning av sällsynta jordartsmetaller (REE) i Fetsjönprojektet i Sverige.
REE är en viktig råvara för batteriindustrin och nya energilösningar. Med nästan 100 % import från länder utanför EU har regionen satt upp ett mål att öka sin självförsörjning.
Viktiga punkter
Den nya banbrytande metod som utvecklats och testats gör det möjligt att utvinna nära 100 % REE från apatitmineraler från Fetsjön och det angränsande Rönnberget.
Tidigare analyser av hela den REE-haltiga skifferformationen som täcker Eurobattery Minerals prospekteringsmål Fetsjön och Rönnberget uppskattas till 165 000 till 180 000 ton REE. Storleken på fyndigheten bekräftades i en teknisk rapport enligt NI43-101 av en kvalificerad person.
Utvinning av REE kan ske genom kemisk behandling vid låga temperaturer, vilket gör att kostsam och tidskrävande mekanisk behandling kan undvikas. Behandling vid låg temperatur möjliggör cirkulär användning av kemikalier.
I nästa steg ska ytterligare tester och analyser genomföras på de REE-haltiga mineralerna. Parterna undersöker även möjligheten till en storskalig pilotanläggning inom en snar framtid.
– Detta är ett mycket spännande resultat från vårt gemensamma forskningsprojekt. Vi vet från tidigare analyser att båda våra prospekteringsområden Fetsjön och angränsande Rönnberget har stora förekomster av REE. Då dessa första resultat tyder på en möjlig utvinningsgrad om nästan 100 % skulle det innebära att vi har en mycket betydande REE-fyndighet i Fetsjön och Rönnberget där vi skulle kunna tillämpa en ny revolutionerande metod för utvinning, säger Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals.
Baserat på borrkärnor från Eurobattery Minerals prospekteringsområde Fetsjön i norra Sverige (se bilaga 1 för mer information om Fetsjön och Rönnberget) har forskarna utfört en detaljerad mineralogisk och geokemisk studie av skiffer och identifierat de mineraler som innehåller REE, främst apatit. På grund av sin sammansättning är Fetsjöns karbonat-apatitskiffer enligt forskarna särskilt väl lämpad för lakning av REE med moderna metoder.
Forskningsteamet har utvecklat en ny, billig och effektiv metod för att utvinna REE från apatiter och liknande mineraliseringar (se bilaga 2 för mer information) för att utvinna så mycket som 100 % REE från Fetsjöns fyndigheter som innehåller apatiter, karbonatmineraler och andra REE-bärare. Dessutom är metoden mycket effektiv både ur ett kostnads- och tidsperspektiv, eftersom den möjliggör utvinning av REE med hjälp av endast kemisk behandling och vid låga temperaturer. Man undviker därmed steget med mekanisk förbehandling och uppvärmning. Behandlingen vid låg temperatur innebär dessutom att kemikalier kan återvinnas och återanvändas igen.
– REE består av scandium, yttrium och lantaniderna, som är viktiga komponenter för elektrifiering, så det finns en enorm efterfrågan på råvaror. Det är dock ofta mycket svårt att utvinna REE, särskilt från apatiter. Därför är jag mycket glad över de preliminära resultaten från vårt projekt som visar att vår nya metod gör det möjligt att utvinna så höga halter och att göra det enbart genom kemisk behandling av bergarter med karbonat-apatit, säger professor Jaroslaw Majka vid Uppsala universitet.
EU klassificerar REE som kritiska råvaror, och i dag är regionen nästan till 100 procent beroende av import. EU driver därför på för att få till stånd mer europeisk utvinning av REE.
– I detta sammanhang spelar Eurobattery Minerals, dess projekt i Fetsjön och forskningssamarbetet en viktig roll för att öka Europas självförsörjning av ansvarsfullt utvunna batterimineraler, säger Roberto García Martínez.
Projektet kommer nu att fortsätta med ytterligare tester för detaljerad karakterisering. Vidare undersöker parterna möjligheten till en storskalig pilotanläggning inom en snar framtid.
Forskningsprojektet leds av professor Jaroslaw Majka vid Uppsala universitet och professor Maciej Manecki vid AGH University of Science and Technology i Krakow med stöd av doktorand Julia Sordyl som representerar båda universiteten.
