För att klara klimatomställningen och stärka EU:s försörjningsberedskap krävs ökad europeisk tillgång till metaller och mineral. Det är en av slutsatserna i det förslag till ny lagstiftning om kritiska råmaterial som presenterades i Bryssel på torsdagen.
– Vi välkomnar EU:s ökade fokus på råmaterialfrågor och att det nu sätts mål om ökad gruvbrytning inom EU, men vi önskar att man samtidigt gick längre för att undanröja de hinder som finns mot gruvbrytning i EU-lagstiftningen, säger Maria Sunér, vd Svemin.
Solpaneler, vindkraftverk, elbilar och annan klimatteknik gör att efterfrågan på metaller och mineral kommer att öka kraftigt under överskådlig tid. Den gröna omställningen är idag i praktiken tungt beroende av Kina, och andra odemokratiska stater, för att fungera. Kina äger eller kontrollerar mineralfyndigheter över hela jordklotet och kan därför i praktiken styra marknaden för vissa råmaterial.
Det är bakgrunden till varför EU nu tar krafttag för att öka den europeiska självförsörjningsgraden av metaller och mineral och därmed kunna leverera på The Green Deal.
The European Critical Raw Materials Act innehåller bland annat en lista över 34 så kallade kritiska råmaterial, och av dem bedöms 16 vara av särskild strategisk betydelse. När det gäller de strategiska råmaterialen, bland annat koppar, litium och grafit, sätter EU upp flera mål. Bland annat att minst 10 % av EU:s årliga konsumtion av strategiska råmaterial ska brytas inom EU år 2030.
Vad betyder målet för Sverige?
– Sverige är Europas främsta gruvnation och här finns potential att bryta betydligt mycket mer än vad som görs idag. Därför är det välkommet att kommissionen nu tydliggör behovet av att öka gruvbrytningen inom EU. Men samtidigt som målet på 10 procent är en kraftig ökning är det både otillräckligt och orealistiskt. 10 procent egen produktion räcker inte för att trygga försörjningskedjorna. Dessutom är det mindre än sju år till 2030, och att starta nya gruvor tar tid, säger Maria Sunér.
EU sätter också fokus på effektivare tillståndsprocesser och föreslår bland annat att det ska skapas ett särskilt tillståndssystem för strategiska projekt. Det ska ta maximalt 24 månader att få tillstånden på plats för gruvor.
– Effektivare tillståndsprocesser är extremt efterlängtade och några av de strategiska projekten finns sannolikt här i Sverige. Vi ser positivt på att man också trycker på att medlemsstaterna bör effektivisera processerna generellt för kritiska råmaterial, inte bara för de projekt som klassas som strategiska. Det vill vi verkligen uppmana den svenska regeringen att ta fasta på, säger Maria Sunér.
Att detta omfattade förslag kring råmaterial kommer under just det svenska ordförandeskapet är bra, menar Maria Sunér.
– Den svenska regeringen måste nu skyndsamt jobba vidare med regleringen. Samtidigt måste regeringen också ta göra verklighet av de åtgärder som föreslagits i de stora utredningarna som nyligen avslutats. De behöver omgående genomföra de bra förslagen, men också ta tag i de frågor som återstår för att förbättra tillståndsprocesserna här i Sverige, säger Maria Sunér.
– Vi hoppas att det här kan bli det paradigmskifte som Europa så väl behöver och dagens förslag är ett bra första steg. Den gröna omställningen börjar i gruvan.
FAKTA – Critical Raw Materials Act
Lagförslaget om kritiska råmaterial läggs fram av EU för att stödja den inhemska kapaciteten och stärka hållbarhetsarbetet kring värdekedjor som bygger på kritiska råmaterial inom EU. Det handlar om att möjliggöra för grön omställning, för att säkra digitalisering liksom att trygga försvars- och rymdindustri i Europa.
EU kommissionens ordförande Ursula von der Leyen annonserade The Critical Raw Materials Act vid sitt årliga tal till unionen i september 2022.
