Nyheter

Ny lag om tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion

Text: Rudolf Laurin & Aaron CosterWistrand Advokatbyrå

Den 1 mars 2023 trädde en ny lag om tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion i kraft. Den nya lagen innebär att 90 procent av elproducenters intäkter över 1 957 kronor per megawattimme beskattas. Lagen är tillfällig och endast el framställd under perioden mars-juni 2023 kommer att vara skattepliktig. Viss elproduktion undantas, såsom el framställd i demonstrationsprojekt, i hybridkraftverk och i anläggningar med en sammanlagd effekt på under 1 megawatt.

I december 2022 föreslog regeringen i att en ny skatt på överintäkter från viss elproduktion skulle införas. Den 23 februari antog riksdagen lagen ’’Lag (2023:75) om skatt på överintäkter av el’’ som börjar gälla den 1 mars

Lagen följer av en EU-förordning (2022/1854 av den 6 oktober 2022) som syftar till att hantera de höga energipriserna i Europa. Skatt på överintäkter från elproduktion är en av de viktigaste åtgärderna i förordningen och möjliggör för medlemsstaterna att införa ett ”pristak”. Ett skäl till införandet av ett pristak på EU-nivå var att medlemsstaterna annars befarades anta egna och skilda pristak vilket skulle leda till störningar på hela den europeiska marknaden.

Enligt den nya lagen ska elproducenter beskattas för el producerad under ”kvalificerade timmar”. Med detta avses varje timme som el säljs på marknaden till ett pris som överstiger 1 957 kronor per megawatt (1,957 kr/kWh) i det elprisområde som producenten producerat elen. Varje timme som marknadspriset på el i respektive elprisområde understiger 1 957 kronor per megawatt utgör således inte en kvalificerad timme.

Skattskyldighet inträder för skattepliktig el när den skattskyldige matar in elen. Med inmatning avses överföring av el från kraftproduktionsanläggningen till ett koncessionspliktigt nät. En kraftproduktionsanläggning inkluderar även ett icke koncessionspliktigt nät. Med koncessionspliktigt nät avses en ledning eller ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen. Det är den som förfogar över elen vid tidpunkten för inmatning på det koncessionspliktiga nätet som anses mata in elen. För att avgöra vem som är den som matar in behöver därmed en granskning göras dels av avtalen om produktionsanläggningarnas anslutning till elnätet (ofta kallat ”Grid Connection Agreement”), dels av avtalen om köp av den i anläggningen producerade elkraften (Power Purchase Agreement). Enligt vår erfarenhet är det inte alltid samma aktör som äger eller driver en produktionsanläggning som gör den första inmatningen till ett koncessionspliktigt nät. Regeringen angav i sitt förarbete till lagen att det behövde inträda beskattning redan vid inmatningen till det första koncessionspliktiga nätet – och att överföringen till ett internt nät inte skulle anses som inmatning – för att undvika att det inte uppstod en ordning där ingen aktör beskattades om någon aktör som äger produktionsanläggningen avyttrade elen innan inmatningen på det koncessionspliktiga nätet

Den skattskyldiga kan vara såväl en svensk som en utländsk fysisk eller juridisk person. Om den som matar in skattepliktig el ingår i en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen ska koncernens moderföretag vara skattskyldigt för all skattepliktig el som matas in av företag i koncernen.

Skatt ska betalas på beskattningsunderlaget för varje kalendermånad. Beskattningsunderlaget beräknas genom att summan av samtliga timintäkter under månaden minskas med summan av samtliga takbelopp för månaden och justeras med det finansiella justeringsbeloppet för månaden.

Timintäkterna i beskattningsunderlaget baseras på priset på den svenska elmarknaden. En timintäkt beräknas genom att antalet megawattimmar skattepliktig el som en skattskyldig matat in under en kvalificerad timme multipliceras med priset på dagenföremarknaden. Ett takbelopp beräknas genom att det totala antalet megawattimmar skattepliktig el som en skattskyldig matat in under kvalificerade timmar den aktuella kalendermånaden multipliceras med 1 957 kronor. Det finns även särskilt takbelopp för en enskild kraftproduktionsanläggning. Det är alltid priset på dagenföremarknaden utifrån tidpunkten när elen matas in som används för att beräkna timintäkter. Det innebär att det saknar betydelse för beräkningen av timintäkten om elen i fråga faktiskt sålts på dagenföremarknaden eller om den sålts på intradags- eller balansmarknaden.

Inte sällan finns avtal om på förhand prissäkrad produktion av el och den realiserade intäkten för någon som producerar och säljer el blir ofta betydligt lägre i sådana situationer än den uppskattade intäkten beräknad utifrån priset på dagenföremarknaden. Med hänsyn till detta ska beskattningsunderlaget justeras med ett finansiellt justeringsbelopp. Det beräknas för en kalendermånad som nettoeffekten i kronor av en skattskyldigs avtalsenliga rättigheter och skyldigheter på de realiserade intäkterna från den skattepliktiga el som matas in under månadens kvalificerade timmar. Beloppet ska beräknas så att det justerade beskattningsunderlaget motsvarar den skattskyldigas faktiska intäkter från skattepliktig el under aktuell månad. Fiktiva intäkter beskattas således inte.

Även om den nu införda skatten endast är tillfällig kan det tänkas att det på EU-nivå beslutas att en medlemsstaterna ska få behålla dessa skatter till längre än till juni 2023, vilket följer av nuvarande EU-reglering. Som en juridisk klurighet kan nämnas att skatten inte kallas för skatt i EU:s förordning – EU hade nämligen knappast haft behörighet att besluta om en sådan extra bolagsskatt.