Sveriges Ingenjörer anser att regeringens budgetförslag för 2020 innehåller flera lovvärda förändringar på skatteområdet och positiva satsningar inom miljö och klimat. Men sammantaget saknas de krafttag kring hållbarhet och kompetens som krävs för att stärka Sverige inför framtiden.
Sveriges Ingenjörer är positiva till flera av åtgärderna för att minska utsläppen från industri och transporter som regeringen föreslår i höstbudgeten. Samtidigt saknas ett större helhetsgrepp för att möjliggöra nya ingenjörslösningar och nå klimatmålen. Det gäller bland annat minskningen av koldioxidutsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030.
– Budgetsatsningarna på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men det krävs mer. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast få påbörja sitt arbete, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
I budgetförslaget slopas även den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den s.k. värnskatten. Avskaffandet välkomnas av Sveriges Ingenjörer.
– Värnskatten har varit direkt skadlig för viljan att utbilda sig och ta på sig nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Att få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är en signal att samhället uppmuntrar till utbildning, arbete och utveckling, säger Ulrika Lindstrand.
Förbundet anser även det vara bra med ett ökat FoU-avdrag. Det kan gynna företag som vill utveckla framtidens miljöteknik.
– Forskning och utveckling är något som tar tid och kostar pengar. Det innebär också risk. Samtidigt är det förutsättningen för en bättre miljö, nya jobb och ekonomisk tillväxt. Att öka avdraget för forskning och utveckling är ett sätt att minska risken och främja förutsättningarna för att nå klimatmålen, säger Ulrika Lindstrand.
Mer resurser behövs till högskolan
För att kunna lösa samhällsutmaningarna behövs kompetenta ingenjörer. Det är därför problematiskt att anslagen för högre utbildning urholkats under lång tid. Ett resurstillskott på runt 7 miljarder kronor skulle behövas till universitet och högskolor för att resurserna per student skulle ligga på motsvarande nivåer som under 90-talet. Nära hälften av dessa resurser skulle behöva gå till utbildningarna inom naturvetenskap, teknik och farmaci.
– Att ställa krav på lärosätena att utbilda allt fler studenter till en allt lägre kostnad per student är orimligt. Resurstilldelningen måste börja matcha det regeringen vill göra. Man kan inte önska fram kunskapsnationen Sverige. Bra utbildning kostar. Det borde regeringen i större utsträckning tagit fasta på i budgeten, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
