Endast 14 % av de svenska medborgarna anser att klimatåtgärderna kan bidra till ekonomisk tillväxt och skapa sysselsättning, jämfört med EU-genomsnittet på 21 %. Dessa siffror vittnar om den bristande medvetenheten i Sverige, och generellt på hela kontinenten, om de ekonomiska fördelar som klimatåtgärderna kan innebära.
Europeiska investeringsbanken (EIB) offentliggjorde i dag, i samarbete med det internationella marknadsundersökningsföretaget YouGov, den andra serien av EIB:s klimatundersökning där man har undersökt medborgarnas inställning till klimatförändringarna i EU, USA och Kina.
I denna andra omgång fokuserar man på medborgarnas uppfattningar om klimatförändringarna och den ekonomiska tillväxten. Detta är en fråga som förväntas diskuteras ingående vid den globala klimatkonferensen COP 24 som kommer att hållas i Polen nästa vecka. Under toppmötet kommer beslutsfattare världen över att diskutera olika åtgärder för att nå målen i Parisavtalet.
EIB:s klimatundersökning ger värdefulla uppgifter i detta avseende om hur EU-medborgarna tror att klimatförändringarna – och klimatåtgärderna – kommer att påverka deras ekonomi. Enligt studien tror 54 % av de svenska medborgarna att klimatförändringarna kommer att påverka dem ekonomiskt (genom dyrare försäkringar, högre energikostnader och högre skatter osv). Studien visar även att EU-medborgare med lägre inkomst är mer oroade över klimatåtgärdernas negativa effekter för ekonomin än medborgare med högre inkomst. 42 % av de svenska medborgarna med en bruttohushållsinkomst på mindre än 24 000 euro per år tror att klimatåtgärderna kommer att skada den ekonomiska tillväxten, och denna uppfattning delas av 36 % av de polska medborgarna med en bruttohushållsinkomst på mer än 60 000 euro.
Generellt sett visade undersökningen att EU-medborgarna är mer oroade över klimatförändringarnas ekonomiska effekter än de amerikanska och kinesiska medborgarna. 55 % av EU-medborgarna anser att de ekonomiska effekterna är en följd av klimatförändringarna som kommer att påverka dem personligen. Denna uppfattning delas av 40 % av de kinesiska och 45 % av de amerikanska medborgarna. De senare är också de som är mest optimistiska till de ekonomiska fördelar som klimatåtgärderna kan innebära. 26 % anser att klimatåtgärderna kan få positiva effekter för ekonomin medan endast 21 % av EU-medborgarna anser detta. I Kina är siffran endast 11 %.
Mot denna bakgrund har EIB åtagit sig att vara en av världens största finansiärer i kampen mot klimatförändringarna: EIB har investerat mer än 130 miljarder euro runt om i världen och gett stöd till klimatinvesteringar på över 600 miljarder euro sedan 2011, vilket i runda tal motsvarar Polens BNP.
Monica Scatasta (chef för miljö, klimat och socialpolitik vid EIB):
– Finansiering är en viktig faktor i den globala kampen mot klimatförändringarna och de negativa effekterna av dessa. Inom EIB är vi övertygade om att finansiering av klimatåtgärder också är avgörande för att främja tillväxt och innovation. Alla är kanske inte medvetna om att klimatåtgärder även kan skapa betydande möjligheter till ekonomisk tillväxt och många nya arbetstillfällen. Det räcker dock inte med enbart offentlig finansiering, inbegripet från internationella institutioner. Investerare, entreprenörer och alla marknadskrafter har en roll att spela när det gäller att bekämpa klimathotet. EIB arbetar för att mobilisera dessa krafter för att klimatåtgärder ska vidtas.
Ekonomiska effekter är de konsekvenser av klimatförändringarna som svenskarna framför allt tror att de mest sannolikt kommer att få erfara de närmaste tio åren:
54 % – Ekonomiska effekter (t.ex. högre försäkrings-, energi- och livsmedelskostnader samt högre skatter)
48 % – Effekter för samhället och sociala villkor (t.ex. fler migranter)
41 % – Existentiella hot (t.ex. översvämningar, vattenbrist och konflikter om resurser)
33 % – Hälsoeffekter (t.ex. nya eller allvarligare sjukdomar till följd av ett varmare klimat eller extrema väderförhållanden)
21 % – Effekter för levnadsstandarden (t.ex. mindre mat, sämre fritidskvalitet)
12 % – Effekter för arbetstillfällen och arbetssituation (t.ex. färre arbetstillfällen i klimatrelevanta industrier)
12 % – Bostadsproblem (t.ex. behov av att flytta)
11 % – Vet inte
6 % – Inget av detta
2 % – Klimatförändringarna finns inte över huvud taget
