Nyheter

När en anställd blir sjuk: vem tar kostnaden?

Rätten att få vara sjuk och ändå få ersättning är grunden för sjukanmälan. Men för en administratör ger den ett hål i schemat. Administratören måste se till att arbetet ändå görs. Så vad kostar egentligen en sjukanmälan? Svaret ligger i sjuklönelagen, som lägger de första sjukdagarna på arbetsgivaren.

Vad kostar en sjukskriven anställd för arbetsgivaren?

En arbetsgivare i Sverige betalar enligt sjuklönelagen sjuklön till en anställd som är sjuk de första 14 dagarna och sjuklönen är 80 % av lönen.

En karensdag är en dag då man är sjuk och inte får någon ersättning för förlorad arbetsinkomst. Sedan 2019 har karensdagen dock ersatts av ett karensavdrag, som ska ge den enskilde en mer rättvis självrisk.

Från den summa som arbetsgivaren betalar till sin anställde görs det ett karensavdrag på 20 % av medarbetarens genomsnittliga veckolön. Den som arbetar lika många timmar fem dagar i veckan får ett avdrag som motsvarar en dags sjuklön. Vid ojämn arbetstid kan avdraget bli både större och mindre.

Efter tio tillfällen med avdrag under tolv månader görs inget nytt. Håller sjukdomen i sig längre än 14 dagar gör arbetsgivaren en sjukanmälan och medarbetaren kan då ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

För administrationen är pengarna bara halva problemet. Den andra halvan är att ersätta den som är sjuk. Där kan exempelvis ett bemanningsföretag i Stockholm täcka luckan så att verksamheten kan fortsätta.

Lagen riktar sig till arbetsgivaren. För personal som hyrs in är det bemanningsföretaget som har personalen anställd, medan företaget där arbetet utförs leder själva arbetet.

Så blev de första sjukdagarna arbetsgivarens ansvar

Det började med en kommitté. Den 31 januari 1991 tillkallade regeringen en grupp som skulle ta ställning till hur en arbetsgivarperiod om 14 dagar kunde införas i sjukpenningförsäkringen. Från dag femton skulle Försäkringskassan ta över. Gruppen antog namnet sjuklönekommittén.

Skälet till att man ville ha en reform var att arbetsgivarna skulle få ta ett ekonomiskt ansvar för korttidsfrånvaro. Man hoppades att det skulle leda till bättre förebyggande arbetsmiljöarbete. Exempelvis om flera anställda drabbades av samma åkomma, som ryggskott för tunga lyft, skulle det ligga i arbetsgivarens intresse att förebygga sådana lyft.

Man hoppades också på att detta skulle leda till att Försäkringskassan skulle avlastas när den inte längre behövde ha hand om korttidsfrånvaro från arbetet.

Från utredning till lag

Sjuklönelagen trädde i kraft den 1 januari 1992, för sjukdomsfall som inträffade efter det datumet. Lagen tål inga avtal som försämrar för den anställde: ett avtal som tar bort eller minskar rättigheterna enligt lagen är ogiltigt i den delen. Grundregeln gäller fortfarande. Enligt Försäkringskassans genomgång för arbetsgivare betalar arbetsgivaren lön till en medarbetare som inte kan arbeta på grund av sjukdom under de första 14 dagarna.

Den 1 januari 1992 började också en annan lag gälla, som reglerade privat arbetsförmedling och uthyrning av personal. Tidigare hade uthyrning i förvärvssyfte varit förbjuden, men nu blev den tillåten. Det är ju skillnad mellan yrke och yrke hur lätt man blir sjuk eller skadad.

Byggbranschen: Många arbetare och hög skaderisk

År 2020 sysselsatte byggbranschen 242 000 arbetare, vilket enligt en rapport motsvarar 8 % av de sysselsatta i privat sektor. Denna rapport visade att yrken inom byggbranschen ligger i toppen när det gäller arbetsolycksfall och arbetssjukdomar på den svenska arbetsmarknaden.

Sjuklönelagen är ett ramverk, men en mer detaljerad beräkning av sjuklönens storlek och av avdraget bestäms genom kollektivavtal. För inhyrda arbetare lägger arbetsmiljölagen ett eget ansvar på de företag som hyr in. De ska vidta de skyddsåtgärder som behövs, något som väger tungt i en bransch med hög olycksrisk.

Inhyrd personal: Arbetsgivaransvar, villkor och tidsgräns

När ett uppdrag pågår gäller likabehandling. Under uppdraget ska bemanningsföretaget se till att den uthyrde får minst de grundläggande villkor som en som är direkt anställd hos företaget där arbetet utförs, kundföretaget, skulle ha haft för samma arbete. Uthyrningslagen räknar bland annat in arbetstidens längd, övertid, raster och vilotid, nattarbete, semester och helgdagar samt lön.

Hyrs någon in under längre tid finns det en gräns. Ett kundföretag ska erbjuda tillsvidareanställning till den som har arbetat hos kundföretaget på samma driftsenhet, alltså samma verksamhetsställe, i totalt mer än 24 av 36 månader. Erbjudandet ska komma senast en månad efter att gränsen passerats. Som alternativ får kundföretaget betala ersättning motsvarande två av arbetstagarens månadslöner.

Tackar den inhyrde ja så upphör anställningen hos bemanningsföretaget utan någon särskild åtgärd när anställningen hos kundföretaget börjar