Text: Jackie Sandgaard, Director Sales, Norden och Baltikum, Hexagon Asset Lifecycle Intelligence-division

Den 28 april drabbades delar av Spanien och Portugal av ett snabbt utbrett strömavbrott. Den direkta orsaken var en överspänning som ledde till automatiska nedstängningar. Kritiker skyllde snabbt på hög andel sol- och vindkraft, men svaren hittas snarare i bristande nätinvesteringar och begränsad flexibilitet i distributionsnäten.

I hela Europa leder övergången till förnybar energi, elektrifiering av transporter och uppvärmning till ökat tryck på lågspänningsnäten. Konsumenter producerar och konsumerar energi när de laddar sina elbilar hemma via solpaneler och vid toppar, som när många värmepumpar startar samtidigt, riskerar näten att överbelastas. Resultatet behöver inte vara ett dyrt och långsamt lågspänningsnät. Det går att hantera befintlig kapacitet smartare.

Tyskland bäst på lagstöd

Tyskland ligger i frontlinjen i Europa vad gäller lagstöd. Sedan 2024 kan nätoperatörer styra ner värmepumpar och elbilsladdare på distans för att undvika belastning. De har också krav på sig att investera i elnätet i takt med ökad efterfrågan och kan inte neka anslutning av energikrävande verksamhet. De måste även publicera åtgärdsdata. Tekniken bygger på smarta elmätare och digitala modeller av lågspänningsnätet, med pilotprojekt för digitala tvillingar.

I Storbritannien är det myndigheten Ofgem som driver digitaliseringen. Under RIIO-2-regelverket pågår en modernisering där Distribution Network Operators (DNO:er) ska implementera digitalisering, driftsäkerhet och flexibilitet. Varje DNO måste publicera sina digitaliseringsstrategier, införa digitala tvillingar och realtidskontroll av lågspänningsnätet, samt stödja belastningshantering för el som används lokalt, utan att passera elmätaren.

I Frankrike har det däremot inte gått lika bra. Visserligen har Linky-mätare installerats nationellt, men lagstiftningen förhindrar att man aktivt styr hushållens produktion eller konsumtion. Teknisk kapacitet räcker alltså inte, utan det krävs även politisk acceptans för att åstadkomma förändring.

Var befinner sig Sverige?

I Sverige har vi en hög andel förnybar energi, men vi har ännu inte lika utvecklade system

för distribuerad styrning som Tyskland och Storbritannien. Vi har visserligen installerat smarta mätare men de används främst för mätning och fakturering, inte för aktiv styrning.

De svenska nätföretagen har även påbörjat digitaliseringen genom GIS‑baserade system, men när det gäller realtidsdata, automatiserad belastningsstyrning och digitala tvillingar återstår mycket arbete. I ett framtidsscenario med fler värmepumpar, elbilsladdare och småskalig solproduktion, blir detta avgörande särskilt som vi vill undvika storskaliga byggnationer.

Sverige står idag inför flera utmaningar i lågspänningsnäten.

Fragmenterad data: Kartor, loggar och sensordata ligger i olika system utan integration . Manuella rutiner: Fel upptäcks ofta först när kunder ringer och systemen har begränsad självläkning. Åldrande arbetsstyrka. Viktig kunskap riskerar att försvinna när medarbetare pensioneras om den inte dokumenteras i digitala system.

Från digitala modeller till digitala tvillingar

I Sverige ansvarar svenska kraftnät för det nationella transmissionsnätet; stamnätet, medan distributionsnäten drivs av ett antal regionala bolag där Vattenfall, Ellevio och E.ON står för cirka 70% av verksamheten. Lågspänningsnäten drivs av 160 mindre lokala bolag exempelvis kommuner.

Många har idag statiska, GIS‑baserade digitala modeller som används för planering. Nästa steg är att utveckla dessa till levande digitala tvillingar, system som löpande hämtar in driftsdata från sensorer, mätare och operativa system. Detta möjliggör exempelvis simulering av nätförhållanden, prognoser för kommande solproduktion, tidig varning för utrustningsfel och möjligheten att kunna optimera driften utan att bygga ut kraftledningarna.

EU räknar med att behöva investera cirka 584 miljarder euro i elnät fram till 2030, varav stora delar behöver gå till digitala lösningar i lågspänningsnäten. Tyskland och Storbritannien tar täten med klara regelverk och styrsystem och Sverige riskerar att halka efter utan en tydlig nationell agenda.

Sverige behöver därför omedelbart mobilisera hela värdekedjan, nätföretag, teknikleverantörer, myndigheter och forskare, för att driva på digitalisering och utveckla digitala tvillingar. Det räcker inte att bygga fler kablar, vi måste utnyttja befintlig infrastruktur smartare.

Satsningar på IoT-sensorer, smarta mätare, integration av operativa och planeringssystem, och utveckling av digitala tvillingar kommer att ge:

· effektiv drift och lägre underhållskostnader

· ökad driftsäkerhet och självläkning

· bättre planering för framtida investeringar

· högre flexibilitet och snabbare responstid vid nätbelastning

Genom att investera i smarta elnät och digitala tvillingar, kan vi fortsätta ligga i framkant och ha ett hållbart, robust och energieffektivt elnät även i framtiden.