En ny global undersökning från IFS, den ledande leverantören av mjukvara för industriell AI, visar en tydlig förändring i energibolagens prioriteringar för investeringar. Efter att hållbarhet och minskade utsläpp stått högt på agendan under flera års tid, skiftar fokus nu i stället mot motståndskraftiga elnät, leveranssäkerhet och att pressa ner priserna. Samtidigt behöver bolagen möta den snabbt växande efterfrågan på el.
Undersökningen, som genomförts av Censuswide på uppdrag av IFS och omfattar 850 beslutsfattare inom energi- och samhällsnyttiga verksamheter globalt, visar att bland annat ökande efterfrågan på el, extremväder och cyberhot ökar kraven på energibolagens infrastruktur och får dem att se över hur de prioriterar sina investeringar. 26 procent av de tillfrågade uppger att de aktivt ser över sina tillgångsportföljer för att styra om investeringarna mot befintlig infrastruktur.
– De senaste årens höga och volatila elpriser kombinerat med ett mer osäkert geopolitiskt läge har förändrat förutsättningarna för energisektorn, säger Mattias Bolander, Nordenchef på IFS. Samtidigt väntas efterfrågan på el att öka, bland annat till följd av elektrifieringen av industri och transporter, men för Sveriges del också för att vi är en attraktiv marknad för energikrävande etableringar, så som datacenter. Energibolagen kommer behöva möta en större efterfrågan, stärka motståndskraften i elnätet och samtidigt hålla kostnaderna på en rimlig nivå.
AI och modern tillgångsförvaltning blir avgörande för framtidens energisystem
För att möta de förändrade kraven får industriell AI en viktigare roll för att knyta samman system och data, förutse utrustningsfel innan de leder till driftstopp i elnätet och automatisera komplexa processer. 57 procent uppger att AI är avgörande för att sänka driftkostnaderna, medan 47 procent ser tekniken som avgörande för att optimera tillgångarnas prestanda och hantera den ökade efterfrågan som elektrifieringen medför. Men utvecklingen bromsas av gamla strukturer. Nästan hälften (49 procent) uppger att datasilos försvårar beslut i realtid, samtidigt som endast 33 procent bedömer sin hantering av tillgångarnas livscykel som avancerad. För energibolagen blir därför kombinationen av AI, sammanhängande data och modern tillgångsförvaltning central för att bygga ett mer robust och tillförlitligt energisystem.
– Energibolagen kan inte investera sig ur dagens utmaningar enbart genom att bygga ny infrastruktur, fortsätter Mattias Bolander. För att möta den ökande efterfrågan och samtidigt hålla energikostnaderna på en rimlig nivå krävs en balanserad strategi där befintliga tillgångar utnyttjas bättre, samtidigt som bolagen investerar smart i ny kapacitet, modernisering och ett mer motståndskraftigt elnät. Industriell AI ger just det beslutsstöd som krävs för att optimera tillgångarnas prestanda, maximera avkastningen på investeringar och säkerställa en tillförlitlig energiförsörjning i en alltmer komplex verksamhetsmiljö.
När energibolagen ska balansera investeringar i befintlig infrastruktur med behovet av ny kapacitet blir flexiblare elnät allt viktigare. Batterilagringssystem (BESS) och system för att hantera distribuerade energiresurser (DERMS) lyfts fram som sätt att bättre hantera svängningar i efterfrågan och minska risken för längre elavbrott. På längre sikt pekas avancerad geotermisk energi (22 procent) och små modulära reaktorer, SMR (18 procent), ut som viktiga för en stabil och fossilfri energiförsörjning. Samtidigt anser 46 procent att AI är avgörande för att snabbare integrera förnybar och distribuerad energi.
BIld av Frauke Riether
