Underhållsdagarna som arrangerades av Riksorganisationen Svenskt Underhåll lockade deltagare från bland annat verkstadsindustri, processindustri samt gruv- och stålbranscherna.

Föredragshållarna utgjordes av en väl utvald mix av professioner från både akademi, industri och säkerhetsföretag.

– Underhållsdagarna är inriktade på nätverkande. Ni som kommit hit har enormt stor kompetens och vi har mycket att förmedla till varandra, inledde Maria Stockefors, vd för Svenskt Underhåll. Tillsammans bygger vi en stark bransch.

– Det är viktigt att föra ut och berätta om och förstå betydelsen av underhåll. Med driftsäkerhet kommer ökad lönsamhet. Vi måste se vilka insatser som gör störst effekt, vara innovativa och kompetensutveckla hela tiden.

AI återkom många gånger under konferensen. Anna Syberfeldt som är professor i produktionsteknik på högskolan i Skövde, gav en allmän bakgrund till den artificiella intelligensens historia (som började på de gamla grekernas tid minsann) och frågade sig om det finns en definition på AI. Frågan diskuteras i akademien, men åtminstone EU har en definition i sin Artificial Intelligence Act, där också vissa försiktighetsmått rekommenderas.

Slutligen listade Anna Syberfeldt några tänkbara användningssätt för AI inom underhåll, exempelvis:

• AI kan kombinera underhållsdata med produktionsdata för att ge värdefulla insikter om hur utrustningens tillstånd påverkar produktionens effektivitet.

• Beslutsstödssystem kan rekommendera bästa tidpunkten för underhåll utifrån orderbelastning, maskinens skick och produktionens behov, vilket maximerar effektiviteten.

AI hjälper till

Andreas Söderkvist som är distributionschef hos Stockholm Exergi och Robert Kelava som är underhållsingenjör på samma företag, berättade om övervakning och läckagedetektering på fjärrvärmenätet i Stockholm.

Läckagen är påfallande stora, särskilt i betongkulvertar som skadas så att skadorna tränger ner till rören. Företaget använder larmtrådsövervakning i det prediktiva underhållet. Trådarna går längs med rören och i isoleringen. Systemet reagerar för väldigt små mängder vatten i isoleringen.

Idag finns 1200 mätpunkter i nätet. Man jobbar med detta för att få övervakningen smartare och mindre personalkrävande. Smart-kammarlarm används förebyggande. Ljud- och vibrationsövervakning används för att snabbt detektera problem. Här hjälper AI till att lokalisera platsen för läckan.

Flygtermografering tillämpas. När vädret och årstiden är den rätta kan hela nätet termograferas på 4–5 dagar. Detta är ett komplement till larm och tillståndsövervakning. Även drönare används, men dessa kan inte täcka in nätet så snabbt. Handhållna värmekameror används dagligen både för grov och fin detektering av läckor.

Återtillverkning och återvinning

Johan Wiksfors från SKF berättade först om återtillverkning av lager. Många lager som avvecklas har lång livslängd kvar. Bättre än att skrota är att låta SKF rekonditionera lagren, eller som de hellre benämner det – återtillverka. Fördelarna är bland annat kortare ledtider. Och att naturresurser sparas. Kvaliteten på återtillverkade lager är lika hög som nya och garanti lämnas.

Johan Wiksfors och Fredrik Lyckesvärd som är affärsområdeschef hos Stena Recycling berättade sedan om de båda företagens samarbete tillsammans med en tredje part, nämligen Ovako som som tillverkar stålet till lagren.

De återvinner produktionsskrot till nytt lagerstål – cirkulärt. Allt skrot och allt metallspill från SKF tas omhand av Stena. Metallerna identifieras med laser och röntgen, och sorteras. Återvinningsråvaran transporteras till Ovakos ljusbågsugnar och sedan valsas de och blir till högkvalitativa specialstål.

Skrot är en fantastisk råvara, som kan återvinnas hur många gånger som helst. Ovako har Europas lägsta klimatavtryck bland stålverk. I slutänden blir stålet till nya lager och lagerhus hos SKF. I företagets Göteborgsfabrik tillverkas mer än 1 miljon lager per år. Enbart grön energi används i processerna.

Stort stöd av AI och nytt analysverktyg

David Svahn som är dataingenjör vibration och CAT 3-certifierad hos Södra Cell och Stefan Lagerqvist som är COO och medgrundare till Viking Analytics, berättade hur Södras massafabriker kan dra nytta av sensorer och smart övervakning.

För vibrationsmätningen ersätts all rondering med handinstrument, av trådlösa sensorer, där cirka 3000 redan är installerade. Övergången planeras klar 2027–28. Problemet idag är bland annat att två ingenjörer ska hantera cirka 1100 larm per vecka.

Man är beroende av bra larmgränser, som sätts med ”magkänsla” och måste uppdateras. Det finns hjälpmedel i form av bland annat mätvärdesfiltrering men de hjälper inte fullt ut.

Smarta sensorer och ökad digitaliseringsgrad är bra i grunden, men bättre verktyg för att dra nytta av data behövs. Viking Analytics utvecklar framtidens AI-stödda hjälpmedel för vibrationsanalys.

Södra testar nu att för 5 procent av givarna använda mjukvaruverktyget Multiviz, med avsikten att hitta avvikelser tidigare.

Multiviz analyserar data från tusentals maskiner:

• Utan maskindetaljinformation

• Alla maskintyper

• Inga manuella larmgränser

Resultatet än så länge är att ingenjörerna hos Södra har 2–3 timmar mindre analysjobb än tidigare. Detta med 5 procents täckning, blir det 100 procent kommer många timmar att sparas.

David Svahn visade ett case som gällde en rivarskruv till tvättpress. Skruven drivs av elmotor med rem. Vibrationsdata indikerade ”fara på färde” och sedan visades med handmätning och genom okulär inspektion att remmen var skadad. Den kunde bytas vid nästa planerade avdelningsstopp och akut stopp i rivaren kunde undvikas. Sedan kunde förbättringen följas både i Multiviz och i Conditions Master, Södra Cells traditionella verktyg.

Cybersäkerhet eller brist på sådan

Hur fina system vi än bygger som förbättrar underhållet och ökar processens lönsamhet, kan vi drabbas av yttre dataattacker. Hanna Rissler som är Solution Specialist hos Sectra, berättade om cybersäkerhet i produktionsnära miljöer, bra för en driftsäker produktion.

Det är skillnad på IT-miljö och OT-miljö. (OT = Operational Technology.) OT är själva verksamheten, det är där vi tjänar pengarna. Där finns våra SCADA-system med HMI. Problemet är att de kan vara alltifrån helt nya till 30 år gamla.

Viktigt att ha brandväggar och att systemen är uppbyggda så att brandväggarna med kort varsel går att uppdatera utan att störa verksamheten. Sårbarhet uppstår ofta när andra företag (entreprenörer) ska släppas in på fabriken och etablerar sina egna nät. Och tänk på att varje öppning till internet utgör en risk. Det ska finnas backuper på olika nivåer och inte risk att ransomware slår ut både originaldata och backuper.

– Se också till att det finns en incidenthanteringsplan, rekommenderade slutligen Hanna Rissler.