Gruvdrift påverkar ekosystem, topografi och vegetation. Nu inleder Daniel Pacurar och Boreal Orchards AB ett Vinnova– och gruvindustri-finansierat projekt med fyra stora gruvföretag, VAST AB och SLU.
Målet: Att med hjälp av mossa påskynda restaureringen av landskap efter gruvdrift.
– Om det faller väl ut kan det sätta en ny standard för gruvindustrin, säger projektledaren Matt Baida, VAST AB.
I maj träffade Daniel Pacurar för första gången företrädare för gruvindustrin i Luleå på ”Swedish Mining Innovation and Research Day”. Ett drygt halvår senare har han fått totalt 2,8 miljoner kronor, hälften från Vinnova och hälften från de deltagande gruvföretagen för projektet ”re:moss: Ekologisk restaurering av landskap efter gruvdrift med inhemsk mossa”.
Boreal Orchards, landskapsarkitektbyrån VAST AB, SLU och gruvföretagen Boliden, Copperstone Resources, LKAB och Talga deltar i projektet som stöttas av Swedish Mining Innovation, en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsområden.
Projektet sträcker sig från november 2023 till juni 2025 men Daniel, som får affärsstöd av Umeå Biotech Incubator, har redan tjuvstartat då han i september var i Kiruna och samlade in mossa. Han ska nu, baserat på den lokala mossan, producera en mossblandning som sedan genom ”hydroseeding” ska appliceras på två platser, inom LKAB:s industriområde i Svappavaara och inom ett område där Talga har utfört provbrytning tidigare.
Mossan skapar naturlig grund för restaurering
Mossa är en komponent i bioskorpan, ett skyddande lager för jorden bestående av små organismer som hjälper jorden att hålla sig frisk. Den växer på alla typer av underlag, även sten och klippor, och när mossan fäster på gruvlandskapet skapar det förutsättningar för annan växtlighet att etablera sig snabbare och på ett naturligt sätt.
– Bildandet av bioskorpan är avgörande för en framgångsrik ekologisk restaurering och mossa är en specifik och viktig komponent i restaureringen av bioskorpan, säger Daniel Pacurar, grundare av Boreal Orchards, som förklarar att fördelarna med mossa är många.
– Mossa skapar ett första skyddande lager för vegetationen. Den är tålig, konkurrerar inte med annan växtlighet och skapar en naturlig grund för andra växter att bygga vidare på.
Första mötet en aha-upplevelse
Landskapsarkitektbyrån VAST AB jobbar med geomorfologisk design, en designmetod som tar inspiration från naturen för att skapa nya landskap av utvinningsavfall. Matt Baida, vd för VAST, är projektledare för ”ReMOSS” beskriver det första mötet med Daniel Pacurar som en aha-upplevelse.
– När Daniel förklarade vad mossa kan göra kändes det självklart, som en ögonöppnare. Gruvindustrin i Sverige är medveten om utmaningarna och blir bättre på det, det blir väldigt spännande att se hur det här fungerar och hur annan växtlighet kan etablera sig med mossan, konstaterar Matt Baida.
Projektdeltagaren LKAB har högt uppställda mål gällande biologisk mångfald. En hållbar och värdeskapande efterbehandling är för dem en nyckel till att nå målen. Visionen är att ge naturen en chans att återetablera sig för att sedan låta till exempel renskötsel och friluftsliv återvända till områdena, men LKAB letar ännu efter verktyg för att nå hela vägen i den komplicerade återställningsprocessen.
”Oerhört viktigt att återskapa funktionella lokala ekosystem”
– För LKAB är det oerhört viktigt att återskapa funktionella lokala ekosystem när vi lämnar ett område. Det är en sak att plantera träd men lite svårare att få dit andra skikt som mossa, lavar och risväxter. Att etablera ett ekosystem från botten och uppåt med mossa känns spännande då det både kan hjälpa till att etablera vegetation och öka mängden organiskt material på karga ytor, säger Camilla Esberg, Utvecklingsingenjör på LKAB.
Australiensiska företaget Talga bygger en batterinodfabrik i Luleå. För att producera sina batterier behöver de grafit och bolagets förhoppning är att kunna utvinna grafit i Sverige. Bolagets planer har varit omdiskuterade och för Talga är detta en viktig fråga.
Talga bygger en batterianodfabrik i Luleå. För att producera sina batterianoder behöver de grafit och bolagets planer är att utvinna grafit i en egen gruva utanför Vittangi. Bolagets planer för anodproduktion är långt framskridna och för Talga är detta en viktig fråga.
– Gruvbrytning är en tillfällig markanvändning. Det är vårt ansvar att bedriva vår verksamhet på ett hållbart sätt. Marken kommer att användas för något annat i framtiden och det är vårt ansvar att på bästa sätt förbereda för det. Därför har vi utvecklat en avslutningsplan med riktlinjer för hur vi behandlar miljön under tiden och hur vi ska göra för att lämna landskapet i gott skick efteråt, säger Peter French, Environment and Community Manager, på Talga.
Talga ser stor potential i projektet
Precis som övriga ser han många fördelar med mossan. Förutom att den stabiliserar marken och ger förutsättningar för återetablerad växtlighet så ser Talga också ett estetiskt perspektiv.
– När mark bryts, oavsett om det är gruvbrytning eller skogsavverkning, skapas ett annat, mer sterilt, visuellt intryck. Det här projektet har stor potential att med befintligt material och teknik hjälpa till att återskapa landskapet då mossan lägger en grön grund som naturen kan bygga vidare på.
På bilden: Daniel Pacurar, Boreal Orchards, och Matt Baida, vd för VAST AB
