Text: Thomas Olsson, Executive Solutions Consultant, Octave

Krigen i Ukraina och Mellanöstern har förändrat förutsättningarna för europeisk försvarsindustri i grunden och Sverige är inget undantag. Vår försvarsbudget har fördubblats sedan 2022 och uppgår nu till hela 148 miljarder kronor, enligt regeringens försvarsindustristrategi från juni 2025. Saab håller på att fyrdubbla sin produktionskapacitet för markstridsvapen, och Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics, formulerade det träffande i en intervju med SVT: ”Ingen som arbetar i den här sektorn är van vid att röra sig så snabbt som vi nu är tvungna att göra.” (SVT Nyheter, mars 2025)

Men att bygga upp kapacitet är bara myntets ena sida, den andra sidan handlar om att upprätthålla den.

När produktionslinjerna körs allt hårdare, blir varje stillestånd dyrare

I kommersiell tillverkning är ett oplanerat stopp ett produktionsproblem. I försvarsindustrin är det mer allvarligt. Det kan röra sig om allt från leveransproblem av redan lagda order till andra stater, till kontraktsbrott med vite som följd. Komplexiteten i systemen är hög, certifieringskraven är strikta och ledtiderna i leveranskedjorna är långa. Ett enstaka haveri i kritisk utrustning, som en maskin för CNC-bearbetning eller robotsvetsning, kan försena en leverans med flera veckor.

Kalenderstyrt underhåll är fortfarande normen i de flesta anläggningar, det vill säga att underhålla en given komponent vid fasta intervall, oavsett det faktiska skicket. Det gör att fungerande utrustning tas ur drift i onödan, eller att fel som inte följer schemat missas helt.

Prediktivt och preskriptivt underhåll är inte längre en framtidsfråga

Hur prediktivt och preskriptivt underhåll skiljer sig från kalenderbaserat är enkelt att beskriva men svårt att implementera. Istället för att byta ett däck var tretusende mil oavsett slitage, används sensordata och historisk prestanda för att hitta en optimal tidpunkt, varken för tidigt eller för sent. Inom flygindustrin, där produktionscyklerna är långa och komplexiteten i integrationen är hög, kan störningar i härdning av kompositmaterial eller testning försena leveranser med veckor.

Tekniken är mogen, men utmaningen är inte sällan organisatorisk, eftersom driftsdata ofta är fragmenterad i olika system, med olika namnkonventioner och hierarkier. Underhållsloggar, ritningsarkiv och ERP-plattformar talar sällan samma språk.

En strukturerad plattform för anläggningsförvaltning löser det problemet genom att skapa länkade tillgångshierarkier kopplade till teknisk konfigurationsdata. Det gör underhållsåtgärder spårbara till specifika leveransprogram och förenklar felsökning över verksamheten. Det möjliggör också scenariomodellering, till exempel hur produktionsflödet påverkas om underhållsintervallen förändras eller takten ökas.

En sak som ofta förbises är att ett angrepp mot ett produktionssystem är funktionellt likvärdigt med ett maskinhaveri. Cybersäkerhet måste därför vara inbyggt i arkitekturen, inte något som läggs till i efterhand.

Kapacitet och kontinuitet hör ihop

Under Ny Tekniks seminarium om försvarsindustrin hösten 2025 formulerades det träffande. ”Det är inte kapacitet som saknas, det är tid.” Det är korrekt observerat, men att skapa tid kräver att man tar bort det som stjäl tiden.

Sverige investerar nu historiska summor i försvarsindustrin. Den investeringen ger bara full utdelning om produktionslinjer och system kan hållas igång när de behövs som mest.

BIld av Andreas Glöckner