Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen föreslagit att en skatt på plastproducenterna ska finansiera CCS (Carbon Capture and Storage) och CCU (Carbon Capture and Utilization). Avfall Sverige välkomnar förslaget.
Det gör inte IKEM – Innovations- och kemiindustrierna som i stället anser att det är dags att förbjuda plastförbränning.
– Att Avfall Sverige och Energimyndigheten vill att plastproducenterna ska betala för att avfallsanläggningarna eldar upp industrins råvara är absurt. Innovations- och kemiindustrin behöver plasten som råvara i nya varor och vill nu att regeringen förbjuder plastförbränning, säger Malin Johansson, ansvarig klimat- och energipolitik, IKEM.
Avfallsanläggningarna i svenska kommuner eldar sopor, varav 1,1 miljon ton plast, för att producera fjärrvärme. Förbränningen bidrar till cirka 2,4 miljoner ton koldioxidutsläpp.
– Plastproducenterna har inte fått ett jota för den plast som avfallsförbrännarna i decennier eldat. Fjärrvärmevinsterna kammas hem på industrins bekostnad. I en klimatneutral framtid vore det önskvärt om Avfall Sveriges medlemmar, i enlighet med miljöbalken, prioriterade materialåtervinning av plasten framför energiåtervinning, fortsätter Malin Johansson.
– Nu är det dags för kommunerna och deras bolag att ta sitt avfallsansvar på allvar, avslutar Malin Johansson
Fakta om avfallshierarkin
Avfallshierarkin står inskriven i miljöbalken. Avfallsanläggningarna är enligt miljöbalkens 2 kap. 5 §. skyldiga att materialåtervinna om det är ett lämpligare alternativ.
”Den som behandlar avfall eller är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att det”:
1. återvinns genom att det förbereds för återanvändning,
2. materialåtervinns, om det är lämpligare än 1,
3. återvinns på annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller
4. bortskaffas, om det är lämpligare än 1–3. Den behandling av avfallet som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet ska anses som lämpligast, om behandlingen inte är orimlig.”
Foto: Stefan Schweihofer
