Storskalig vätgastillverkning är en förutsättning för stålindustrins omställning till fossilfri stålproduktion. En omställning till koldioxidneutral stålindustri beräknas kunna minska Sveriges koldioxidutsläpp med cirka tio procent. Men det behövs mer forskning och tester i storskalig miljö.

Därför finansierar EU och Tillväxtverket projektet H2-Labs, som leds av Luleå tekniska universitet.

– Med medel från Fonden för en rättvis omställning och statlig medfinansiering möjliggör vi nu mer viktig forskning för stålindustrins klimatomställning, säger Elisabeth Backteman, generaldirektör på Tillväxtverket.

Projektet ska bygga upp en testanläggning för elektrolyssystem och genomföra tester med elektrolys för produktion av vätgas och syrgas. Det ska även testa hur man kan tillvarata och nyttja restvärme från vätgastillverkningen. Projektet ska också undersöka hur vätgasproduktion kan göras mer energi- och kostnadseffektivt.

Luleå tekniska universitet är projektägare och LTU Green Fuels Kommanditbolag projektpart. Övriga partners är Piteå Energi, Smurfit Kappa samt H2 Green Steel. Testanläggningen ska användas för akademisk forskning genom att efterlikna framtida storskaliga anläggningar inom stålindustrin.

– Testerna ska leda till ökad kunskap och lärdomar kring konstruktion, byggnation och drift av storskalig vätgastillverkning i kallt klimat. Många branscher har intresse för forskning om storskalig elektrolys. Resultaten ska spridas både nationellt och internationellt. De ska presenteras på internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter, säger Monika Brandt, handläggare inom Fonden för en rättvis omställning på Tillväxtverket.

Fonden för en rättvis omställning är en del av den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi. Fonden fokuserar på de industrier och län med mycket höga koldioxidutsläpp och ska bidra till att industrins klimatomställning sker med bibehållen konkurrenskraft. Programmet omfattar omkring 2,9 miljarder kronor inklusive nationell medfinansiering för klimatomställning av stålindustrin i Norrbottens, metallindustrin i Västerbottens och mineralindustrin i Gotlands län. Pengarna från fonden ska bland annat användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik, kompetenshöjning för anställda, forskning samt förstärkning av elnät.