Nyheter

Så stor andel av inkomsterna lägger hushållen på el

Andelen av de svenska hushållens disponibla inkomst som går till el var nästan 66 procent större 2022 jämfört med året innan. Detta trots en minskad elkonsumtion. Det visar en sammanställning som gjorts av teknikkonsulten COWI. För att vända trenden krävs snabba och storskaliga satsningar på vindkraft både på land och till havs.

– Att en allt större andel av hushållens disponibla inkomster över tid går till el är inte hållbart och pekar på behovet av att öka elproduktionen kraftigt. Elbehovet kommer att fördubblas under kommande decennium och produktionen måste följa efter genom att skyndsamt bygga ut havsbaserad vindkraft längs med Sveriges kuster. På så sätt kan produktionen öka kraftigt inom ett tidsspann som ny kärnkraft inte kan leverera inom, säger Pontus Haag, ansvarig för samhällskontakter på COWI i Sverige.  

Mellan 2015–2020 gick i genomsnitt 3,7 procent av de svenska hushållens disponibla inkomster till att betala för elkostnader. 2021 gick 3,8 procent till elkostnader. Under 2022 beräknas denna siffra landa på hela 6,3 procent. Det innebär att andelen är 65,7 procent större jämfört med 2021. Detta visar rapporten som COWI sammanställt. Enligt rapporten kommer sparsamma hushåll inte undan eftersom beräkningen har tagit hänsyn till en minskad elkonsumtion.

– Energikrisen får tydliga effekter på hushållsekonomin och företagens konkurrenskraft. Även om statligt elstöd kan hjälpa i stunden är det inte en lösning på ursprungsproblemet. Risken är att den här utvecklingen fortsätter och svenskarna tvingas lägga ännu större andel av sin inkomst på el om inte elproduktionen ökar kraftigt, säger Pontus Haag.

Hushållens kostnader för el ökade sammanlagt från 66 miljarder kronor år 2015, till 82 miljarder kronor under 2021, en ökning med drygt 24 procent. Under 2022 blir hushållens kostnad för el sammanlagt ungefär 144 miljarder kronor, en ökning med nästan 76 procent.

Energimyndigheten anger i sin senaste rapport till regeringen att elanvändningen i Sverige kan fördubblas fram till 2035. I nuläget finns det enligt Svensk Vindenergi projekt i Sverige för att bygga havsbaserad vindkraft som väntar på att få tillstånd som motsvarar cirka 67 terawattimmar (TWh). Det kan jämföras med dagens totala elanvändning i Sverige på 140 TWh.

– Vi behöver en energiomställning på samhällsnivå om vi ska kunna klara av den gröna omställningen vi står inför. Exempelvis finns det stor potential i att snabba på tillståndsprocesser inom havsbaserad vindkraft. Detta skulle öka elproduktionen på tre till fem år, vilket i sammanhanget är en nära framtid, säger Pontus Haag.

Läs rapporten ”Elkrisens påverkan på hushållens disponibla inkomster” längre ner.

Den visar hur stor andel av hushållens disponibla inkomster som går till elkostnader, och hur denna andel förändrats de senaste åren fram till 2022. Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt från siffror från Energimyndigheten, SCB och Svenska kraftnät.

COWI_Rapport_Elkrisens påverkan.pdf
Foto: Norbert Pietsch