Christoffer Wiklander, tf vd på Crystal Alarm
En elektriker på jourtjänst i ett tomt kontorshus. En tekniker som gör underhåll på en reningsanläggning sent en kväll. En skogsarbetare ensam med en motorsåg en halvmil från närmaste väg. Det är vitt skilda arbetsplatser, men de delar samma risk, de arbetar alla ensamma.
Ungefär 10 % av svenskar arbetar regelbundet ensamma. I skogsbruket, som dessutom är ett av landets mest riskfyllda yrken, är ensamarbete regel snarare än undantag. Branschen svarar vissa år för 20 procent av alla dödsolyckor i arbetslivet, en risk som GS-facket beskriver som branschens största och mest underskattade. Bilden är likartad i byggbranschen, där risken för allvarliga olyckor enligt Afa Försäkrings senaste rapport har ökat till 2,7 per 1 000 sysselsatta.
Många verksamheter har en trygghetslösning av något slag. Inom skog, industri och fältarbete handlar det ofta om rutinsamtal; att ringa en kollega vid bestämda tidpunkter eller innan ett riskmoment. Ibland kompletteras det med en nödradio eller en separat satellitsändare för platser utan mobiltäckning. I de fall riskerna bedöms som särskilt höga krävs att en andra person finns på plats.
Det som är gemensamt för alla tre är att de är reaktiva och manuella. De kräver att någon aktivt gör något, ringer, svarar eller är på plats. Om personen är medvetslös, skadad eller i chock fungerar ingen av dem.
Problemet förstärks av att dessa lösningar inte är byggda för ett arbete som förflyttar sig. De passar dåligt för den som rör sig i skogen, längs ett järnvägsspår eller mellan servicepunkter ute i fält. När tekniken inte passar in i arbetsdagen används den inte. Den lämnas kvar i bilen, glöms hemma eller upplevs som ytterligare ett system att hålla koll på. Trygghetslösningen finns bara på papperet, men gör i praktiken inte arbetet säkrare.
Mobiltelefonen finns redan i fickan
Det finns ett enklare sätt att öka tryggheten på jobbet. Mobiltelefonen är den enda utrustning som alla fältarbetare har med sig. Via en mobilapp får medarbetaren tillgång till exempelvis tidslarm och timer som kan användas vid riskfyllda moment. Om medarbetaren inte svarar eller avaktiverar går larmet och medhörning kopplas på. Positioneringen uppdateras dessutom löpande via GPS och om något hänt, ett fall, en krock, ett uteblivet svar vid ett tidslarm, finns en position att skicka räddningstjänsten till.
Funktionen för säker hemkomst bygger på samma logik. Medarbetaren ställer in sitt larm på en förväntad tid för hemkomst och om det inte avaktiveras före den tiden, skickas ett meddelande eller larm med användarens position till en medarbetare eller larmcentral.
En vanlig invändning mot mobilbaserade lösningar är att de drar batteri. Det är en berättigad fråga, särskilt för någon som arbetar långa pass utomhus utan tillgång till laddning. Väl utformade lösningar hanterar det genom att optimera hur positionering och kommunikation sker i bakgrunden, utan att det påverkar batteritiden.
Integritet och trygghet behöver inte vara motsatser
Frågan om övervakning dyker upp i nästan varje diskussion om ny teknik i arbetslivet, och det är en fråga som ska tas på allvar. Men det finns en viktig skillnad mellan ett system som spårar medarbetare dygnet runt och ett system som aktiveras när något faktiskt händer.
Modern trygghetsteknik för ensamarbete är inte byggd för att kartlägga, den är byggd för att finnas där om ingen hör av sig, om rörelsen upphör, om skiftet är slut och medarbetaren inte kommit hem. Lösningar utvecklade i Sverige och inom EU följer dessutom viktiga integritetslagar som GDPR.
Sedan januari 2025 gäller AFS 2023:2, Arbetsmiljöverkets föreskrift om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Kapitel 6 ställer tydliga krav på att arbetsgivare ska riskbedöma och dokumentera allt ensamarbete i verksamheten, och säkerställa att den som arbetar ensam kan larma och få snabb hjälp. Vid påtaglig risk för olycka med kroppsskada får arbetet inte utföras ensamt om det inte går att ordna en godtagbar lösning. Nattarbete som ensamarbete ställer särskilda krav, eftersom risken för olyckor och felbeslut är högre.
För den som skickar ut personal ensamma på jourtjänst, i industrin eller i skogen är det alltså inte ett val att ha en fungerande trygghetslösning på plats. Det är ett lagkrav.
Inte försvarbart att vänta
Ensamarbete är inte ett undantag i det svenska arbetslivet, det är en vardag för hundratusentals arbetstagare inom drift och underhåll, industri, skog, bygg och jourverksamheter. Tekniken som kan göra den vardagen säkrare finns tillgänglig, är billigare än vad de flesta föreställer sig och kräver ingen hårdvara utöver den telefon medarbetaren redan har.
Det är inte försvarbart att fortsätta med gamla system som inte används, rutiner som inte räcker och trygghetslösningar som ser bra ut i policydokument, men inte fungerar när den ensamma medarbetaren verkligen behöver dem.
