I Kanadas huvudstad Ottawa behöver de hundraåriga fjärrvärme- och fjärrkylasystemen förnyas. Det är ett omfattande projekt där FVB ansvarar för hur detta ska genomföras i praktiken.
Ottawa ligger i det sydöstra hörnet av Kanada. Vädret präglas av riktigt kalla vintrar och varma somrar. Det gör att det på vintern finns ett stort behov av värme och att det sommartid finns ett stort kylbehov. Det ledde till att man redan för hundra år sedan byggde fjärrvärme och fjärrkyla för att ge de statliga byggnaderna i staden ett behagligt inomhusklimat.
– Nu behöver systemen förnyas. De behöver också byta från ångsystem till varmvattensystem och framtidssäkra produktionen till låga koldioxidutsläpp, så det är ett väldigt omfattande projekt, säger Jim Manson som leder projektet för FVB.
Dramatisk start
Förnyelsearbetet började på ett dramatiskt sätt 2009, när en ångpanna exploderade. Detta påskyndade planerna på förnyelsen av fjärrvärmesystemet, men även fjärrkylasystemet. Arbetet omfattar uppvärmning av närmare 80 byggnader och komfort/processkyla till mer än 50 byggnader. Arbetet kommer att ske i tre steg – modernisering av fjärrenergisystemen, omställning till koldioxidsnåla lösningar och en utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla. Totalt handlar det om 135 MW värme och 85 MW kyla.
FVB togs in i projektet för tio år sedan och fick i uppdrag att identifiera vilka tekniker som skulle kunna vara lämpliga för att modernisera fjärrvärme- och fjärrkylasystemet. Det handlar om att konvertera värmesystemet från ånga till varmvatten vid 95 grader, men också att anpassa byggnaderna att ”acceptera” det nya varmvattensystemet.
– Långsiktigt vill vi komma ner i temperaturer på 70 grader, men byggnaderna kan idag inte värmas med så låga temperaturer. Redan vid 95 grader krävs en hel del eftermonteringar i byggnaderna, med nya ledningssystem, radiatorer och fjärrvärmecentraler, förklarar Jim Manson.
Fjärrvärmesystemet i Ottawa har tidigare använt ånga baserad på naturgas och det har bestått av fyra produktionsanläggningar i stadskärnan, var och en med separata fjärrvärmenät. I och med den förändring som nu pågår kommer systemet att göras om till varmvatten och de fyra anläggningarna kommer även att integreras i ett gemensamt nät. När det gäller produktionen övergår den från naturgaseldade produktionsanläggningar till att använda elbaserad teknik med låga koldioxidutsläpp, inklusive geoväxlingsvärme, på tre platser. Även kylningen kommer från produktion med lägre koldioxidkällor genom att det produceras med el och från frikyla från floden. Kylningen har hittills producerats med ångdrivna kylare.
– I vår studie om hur man uppnår ett värme- och kylsystem med låga koldioxidutsläpp presenterade vi ett system som kombinerar geoväxling, biomassa, värmepumpar och elpannor. Regeringen har dock beslutat att de i nuläget föredrar elbaserade lösningar framför biomassa i energisystemet i Ottawa, därför har fokus legat på värmepumpar och elpannor, åtminstone initialt.
Statligt ägande
För närvarande ägs fjärrvärme- och kylverksamheten av staten och det är bara deras byggnader som ingår i dessa energisystem.
– Men vi ser att det finns stora möjligheter att växa. I den modernisering som nu sker planerar vi för att systemen ska kunna byggas ut för att försörja betydligt fler kunder, som sjukhus och kommersiella byggnader. Möjligheterna är enorma, menar Jim Manson.
– Den stora utmaningen är att systemen idag varken har en organisation eller ekonomiskt mandat att växa. I dagsläget har statligt ägda och drivna fjärrvärme- och kylsystem höga omkostnader, vilket gör tjänsten relativt dyr. Det innebär samtidigt att det finns en kostnadsbesparingspotential och därmed goda möjligheter att på sikt kunna erbjuda en konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla.
FVB är också rådgivare kring kommersialisering och menar att det första steget regeringen bör göra är att flytta ägandet till en egen enhet som fortfarande ägs av staten, men som är mer självständig.
– Vi ger råd om hur de behöver arbeta mer marknadsorienterat i en sådan helhet med bland annat strategiskt arbete och affärsmodeller.
Omfattande uppdrag
Uppdraget i Ottawa är omfattande och periodvis har ett 30-tal konsulter från FVB arbetat med projektet och det kommer att pågå ytterligare några år – om än inte med lika stor besättning.
– Det är ett väldigt inspirerande projekt och när vi presenterar vad vi gör på konferenser och för potentiella kunder kan vi visa vilka möjligheter det finns för andra städer.
– Vi ser att flera städer i Nordamerika har höga ambitioner när det gäller att minska klimatavtrycket och vår kunskap kan göra stor nytta där, så jag hoppas att vi kan delta i sådana projekt genom att tillämpa lärdomar från Ottawa, avslutar Jim Manson.
