Nyheter

Mot en nationell strategi för halvledare

Hur samverkar vi i Sverige kring en nationell strategi för halvledare? Svaret kan vara närmare än vi tror. Efter en paneldiskussion i Almedalen tar Lund nu första steget mot att etablera ett nationellt kompetenscentrum för halvledare.

Halvledarbrist är en global utmaning som behöver snabba lösningar. Under den nyligen avslutade Almedalsveckan synliggjordes problematiken i Lunds universitets panelsamtal om halvledare. Samtalet handlade om komponentbrist, vem som kan bidra till att säkra det nationella behovet av halvledare samt hur Sverige kan bidra till en ökad tillverkningstrygghet även för andra inom EU. Medverkade gjorde – förutom Lunds universitet – Vinnova, RISE och Volvo Cars.

Men varför är halvledare en så viktig komponent?

Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik vid LTH, Lunds universitet, förklarar:

– Halvledare finns i nästan all elektronisk utrustning som vi använder och är beroende av – som mobiltelefonen, bilen, flygplanet och betalkortet. Men listan på områden där halvledare har en viktig funktion kan förstås göras mycket längre.

Halvledare är material som anpassas så att de antingen leder ström, eller inte gör det. Kisel och galliumarsenid är två exempel.

– Halvledarbristen som alla talar om har inte med brist på material att göra, utan hänger ihop med att den tillverkning som finns inte räcker till. Det finns för få leverantörer, och startsträckan för att etablera ny tillverkning av halvledarkomponenter är lång och kostsam, säger Lars-Erik Wernersson.

Chips Act

Tillsammans med EU-länderna och internationella partners prioriterar EU nu att trygga den europeiska tillgången till halvledare. Initiativet kallas ”Rättsakten om europeiska halvledarchip” (European Chips Act) och budgeten på strax över 40 miljarder euro består både av offentliga och privata medel.

– För att kunna ta plats på den europeiska arenan behöver vi först hitta formerna för den nationella agendan där akademi samordnas med industri, forskningsinstitut, myndigheter och andra aktörer – en samverkansprocess som Lunds universitet nu tar initiativ till, säger Erik Renström, rektor för Lunds universitet.

Heiner Linke, prorektor vid LTH med ansvar för fakultetens forskning, håller med och poängterar att Lund har kompetens och resurser inom flera av de styrkeområden som efterfrågas.

– Både inom den svenska strategin och det europeiska samarbetet är Lunds infrastrukturer som MAX IV, ESS och NanoLab, samt spetskunskapen inom kretsdesign och nanoelektronik, viktiga resurser för den framtida halvledarutvecklingen, säger han

Global oro och klimatförändringar påverkar

En av panelisterna i Almedalsdiskussionen om halvledare är Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova. Hon berättar att ett av skälen till störningar i försörjningskedjan är pandemin, men de beror också på geopolitiska spänningar, cyberattacker på handelsnoder och allvarliga väderhändelser som leder till översvämningar och bränder.

– Utvecklade försörjningskedjor krävs för resiliens, säkerhet och hållbarhet. EU satsar på att stärka Europas förutsättningar, och när EU satsar tjänar Sverige på att bestämma sig för vilken position vi vill ha och hur vi vill bidra till den nationella strategin och den europeiska gemenskapen, säger Darja Isaksson.

Ett första möte mot samordning av nationella agendan

Ett sätt att bidra är att formera och strukturera kompetenscentrumet som varje europeisk nation förväntas etablera inom Chips Act – och ett första steg är nu taget.

Innan panelisterna fick kliva av scenen i Almedalen uppmanade moderator och näringslivsjournalist Thomas Frostberg dem att plocka fram sina kalendrar och boka en första mötestid. Mötet äger rum i början av september och då sammanstrålar Erik Renström, rektor för Lunds universitet, Heiner Linke, prorektor för LTH, Lars-Erik Wernersson, nanoelektronikprofessor vid LTH, Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, Pia Sandvik, vd för RISE och Stefan Christiernin, forskningschef för Volvo Cars.

Och redan nu är andra intressenter från akademi, industri och offentlig sektor inbjudna till mötet.

– Vi har lite oblygt föreslagit att vi i Lund kan samordna den nationella agendan för halvledare och ta en ledande roll i den här processen med målet att säkerställa att det finns halvledarkomponenter till alla industrier som behöver det. Nu gör vi slag i saken, säger Lars-Erik Wernersson.

European Chips Act är ett EU-initiativ som ska säkerställa den europeiska produktionen och tillgången till halvledare. Budgeten på runt 40 miljarder euro inbegriper bland annat stöd till forskning och testbäddar, stöd till produktion av avancerad teknologi, bidrag till små och medelstora företag samt upprättande av säkerhetssystem för att övervaka och trygga leveranserna. European Chips Act ska också leda till etablerandet av nationella kompetenscentrum med en nod i varje land.