Skogforsk har fått finansiering från Troëdssonfonden för att utveckla och demonstrera en fjärrstyrd markberedare. Målet är att föra tekniken kring fjärrstyrning av skogsmaskiner närmare tillämpning. – Genom att utveckla och testa fjärrstyrd markberedning får vi reda på vilken ytterligare kunskap och teknik som behövs för att metoden ska kunna fungera i skogsbruket, säger Martin Englund, specialist på driftsystem, Skogforsk.Att man valt en markberedare för projektet i stället för en annan typ av skogsmaskin beror på att den bedöms som mindre komplicerad att fjärrstyra.– Markberedare rör sig över hyggen där de flesta träd är borta, vilket underlättar kommunikationen mellan maskin och operatörsstation. Vid markberedning används heller inte någon kran, så interaktionen med maskinen blir mindre intensiv än i arbetet med en skördare eller skotare, säger Martin Englund.
En annan anledning är att markberedningsförare i större utsträckning utsätts för skadliga helkroppsvibrationer. Det beror på att de inte kan välja sin rutt på samma sätt som en skördar- eller skotarförare.– De måste köra över hela hyggesytan, även över svår terräng. Kan föraren i stället fjärrstyra maskinen från en operatörsstation vid sidan av hygget borde det innebära stora förbättringar av arbetsmiljön. I förlängningen innebär det också att enklare och billigare maskiner kan användas, eftersom man inte längre behöver avancerade system för exempelvis hyttdämpning, säger Martin Englund.
Utveckling i flera steg
Fjärrstyrningsprojektet omfattar ett antal kunskaps- och utvecklingsområden där framsteg bidrar till att göra fjärrstyrd markberedning möjlig. Bland annat ska relästationer utvecklas och utvärderas för att förbättra radiokommunikationens täckning.
Man kommer också att undersöka olika förarstöd för att tillgodose maskinförarens informationsbehov. En annan del i projektet handlar om att ta reda på hur terrängkörningen påverkas vid fjärrstyrning samt om, och i så fall hur, ett digitalt planeringsverktyg kan vara till hjälp vid ruttplaneringen.
Studien avslutas med själva demonstrationen där maskinen kommer att styras av förare från en operatörsstation i närheten av hygget. Genom intervjuer med förarna ska sedan de kunskaps- och utvecklingsområden som behöver stärkas identifieras.
I projektet använder Skogforsk forskningsmiljöerna Troëdsson Forestry Teleoperation Lab och realtidssimulatorn Troëdsson Forestry Technology Lab samt bygger vidare på resultat och erfarenheter från det tidigare Troëdssonfinansierade projektet: Telekommunikation för fjärrstyrda skogsmaskiner. Tanken är att projektet ska dra i gång ganska omgående och slutrapportering väntas ske under 2024.
