Den svenska spelmarknaden genomgick en grundläggande förändring när spellagen trädde i kraft 2019. Ett system som länge präglades av statligt monopol ersattes av en öppen licensmarknad med tydliga spelregler för alla aktörer. Erfarenheterna från omregleringen är relevanta för fler sektorer än spelbranschen.

För företag i reglerade sektorer som energi, bygg och infrastruktur är frågan om hur man bygger fungerande licenssystem och tillsynsstrukturer central. Den svenska spelmarknaden, där licensierade plattformar som Swiper verkar under tydliga krav, är ett exempel på hur ett digitalt ekosystem kan fungera när regelverk och marknad samverkar på ett strukturerat sätt.

Från monopol till licensmarknad

Före 2019 dominerade statliga aktörer den svenska spelmarknaden. Privata bolag med utländska licenser opererade på marknaden utan skyldighet att följa svenska konsumentskyddsregler eller betala svensk spelskatt, vilket skapade ojämna konkurrensvillkor och begränsade möjligheter till svensk tillsyn.

Omregleringen förändrade grundförutsättningarna. Alla aktörer som vill erbjuda spel på den svenska marknaden måste nu söka licens hos Spelinspektionen, som är tillsynsmyndighet för den svenska spelmarknaden. Med licensen följer krav på spelgränser, självavstängning via Spelpaus och säker identifiering av spelaren. Licensregistret är öppet och sökbart för alla.

Kanaliseringsgraden som mått på systemets effektivitet

Ett centralt mått på hur väl omregleringen har fungerat är kanaliseringsgraden, det vill säga andelen spelande på den konkurrensutsatta marknaden som sker hos licensierade aktörer. Under 2025 låg den på 84 procent enligt Spelinspektionens statistik. Det innebär att en stor majoritet av spelandet på den konkurrensutsatta marknaden sker inom det reglerade systemet.

Samma typ av uppföljning används på andra reglerade marknader för att följa regelefterlevnad. Inom energisektorn följer man anslutningsgraden till elnätet. Inom bygg- och anläggningsbranschen används liknande uppföljningsmått för regelefterlevnad och kontroll.

I alla dessa fall handlar det om samma grundfråga: hur får man aktörerna att välja det reglerade alternativet framför det oreglerade? Sverige är inte ensamt om den här utmaningen. Liknande kanaliseringsmål används i Danmark, Norge och flera andra europeiska länder som genomfört liknande omregleringar av sina spelmarknader.

Vad som gör systemet funktionellt

Den svenska spelregleringens styrka ligger i kombinationen av tydliga krav och enkel tillgång till information. Licensen är sökbar i Spelinspektionens öppna register och det är enkelt att kontrollera om en aktör är godkänd. Det gör det lättare för konsumenter att välja licensierade alternativ och kan samtidigt stärka incitamenten för aktörer att söka licens.

BankID som identifieringslösning är en annan nyckel. Genom att koppla spelkontot till en verifierad identitet skapas ett system där regler om spelgränser och självavstängning faktiskt kan upprätthållas. Samma typ av lösning går att tillämpa i andra digitala sektorer där identifiering och regelefterlevnad spelar en central roll. Inom finanssektorn bygger man på liknande principer för att koppla digitala tjänster till verifierade användare.

Lärdomar för andra reglerade branscher

Det som spelmarknaden visar är att omreglering kan fungera när den kombinerar tydliga krav, öppen information och infrastruktur som gör regelefterlevnad enkelt. Det är inte unikt för spel. Samma principer gäller för energimarknaden, finanssektorn och byggbranschen.

Omsättningen på den svenska spelmarknaden uppgick till 28,2 miljarder kronor under 2025. För en marknad av den storleken blir tydliga regler och fungerande tillsyn särskilt betydelsefulla.