”Mycket talar för att frågan om lokal kompensation blir avgörande för vindkraftens fortsatta utbyggnad. Växande motstånd kan skjuta den nationella vindkraftsstrategin i sank”.
Det skriver Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier vid KTH, professor i entreprenörskap vid Internationella handelshögskolan i Jönköping i en debattartikel i Svenska Dagbladet:
”Enligt Energimyndighetens beräkningar kommer anläggningar med en sammanlagd årsproduktion på över 100 TWh att behöva byggas fram till cirka 2045. Det är dock möjligt att dessa beräkningar kraftigt underskattar behovet av ny elektricitet. LKAB:s besked i november 2020 att man kommer att lägga om produktionen från pellets till koldioxidfri järnsvamp beräknas årligen ta hela 55 TWh i anspråk, det vill säga en tredjedel av dagens elproduktion. Detta är en ny, tillkommande efterfrågan som inte har ingått i tidigare beräkningar.”
”Samtidigt kan vi i Sverige på lokal nivå notera ett ökande motstånd mot vindkraft. Vindkraften är inte bara en nytta utan kan på lokal nivå också upplevas som en onytta. Personer som vistas inom några kilometer från kraftverken upplever obehagligt buller och luftvibrationer. En förändrad utsikt med gigantiska snurror på bergskammarna och med ständigt blinkande ljus kvällar och nätter är något som ses och upplevs över betydligt längre distanser och berör därmed betydligt fler människor. Dessutom kan vindkraftsparker ha negativ inverkan på rennäring och jakt och annat friluftsliv.”
Läs hela debattartikeln här:
https://www.svd.se/vindkraftsstrategin-riskerar-att-misslyckas
