Alltför låg utbyggnadstakt i stamnätet gör att Stockholm drabbas av allvarlig effektbrist under innevarande decennium, kanske även senare. Följden blir att företag måste välja bort att etablera sig i Stockholm och ändra sina expansionsplaner. Antalet arbetstillfällen som missas på grund av effektbrist blir stort liksom bortfallet av bostadsbyggande.
Det konstaterar Stockholms Handelskammare i rapporten ”Elbrist kortsluter Sverige – så hindras jobben, bostäderna och den gröna omställningen av elbristen”. Tre tänkbara tioåriga scenarier har tagits fram tillsammans med konsultföretaget WSP. Handelskammaren skriver bland annat att 40 procent av Sveriges alla nya jobb i privat sektor under den senaste tioårsperioden har skapats i Stockholm.
Elöverskott men effektbrist
Sverige har sett över hela året ett produktionsöverskott på el och exporterar el varje år. Men samtidigt har vi effektbrist, det vill säga när elbehovet är som störst under kalla vintrar, just då finns inte tillräcklig effekt. Detta gäller framförallt Stockholmsregionen och Skåne. Utmaningen är att kunna mata på tillräckligt med el för att klara tillfällen med topplast. Detta har varit känt och debatterats flitigt under senare år, men utbyggnadstakten av stamnätet har varit alldeles för långsam för att möta utvecklingen.
Enligt det mest troliga scenariot kommer Stockholmsregionen att uppleva effektbrist 2022–29, mest uttalat i regionkärnan 2026–27. Bristen är framförallt kopplad till dåligt utbyggt stamnät. Svenska Kraftnät kommer under de närmaste tio åren att investera 11 miljarder kronor i regionens överföringskapacitet. Investeringarna består huvudsakligen i projekten Stockholms Ström och Storstockholm Väst. Enligt tidplan kommer dessa att stegvis – med början först 2026 – ge betydande kapacitetsökningar i stamnätet. När projekten är färdiga 2030 kommer överföringskapaciteten från stamnätet till Ellevios regionnät i Stockholm att öka till det dubbla jämfört med dagens 1525 MW.
Bortfall av arbetstillfällen
Fram till 2030 kan effektbristen ge ett produktionsbortfall på 200–900 miljarder kronor i Stockholmsregionen. Bortfallet av arbeten kan bli mellan 200000 och 800000 årsarbetstillfällen. Bruttoregionalprodukten kan under det mest kritiska året bli 91–184 miljarder kronor lägre än utan effektbrist. Produktionen av bostäder och andra byggnader kan bli 25 procent lägre under det mest kritiska året. Bristen på effekt hotar också utbyggnaden av T-banan och försinkar elektrifieringen av vägtrafiken.
Åtgärder
Handelskammaren har ett antal förslag för att åtgärda effektbristen på kort och lång sikt:
Stärk kundernas ställning på monopolmarknaden för elnät
Säkerställ fjärr- och kraftvärmeproduktionens konkurrenskraft
Korta tillståndsprocessen för elnät betydligt. Regeringen måste bl.a. skynda på arbetet med att ta fram en proposition utifrån de förslag som nätkoncessionsutredningen lämnade. Och regeringen bör skyndsamt utreda ytterligare möjligheter att förkorta handläggningen av nätkoncessioner.
Slut en blocköverskridande effektöverenskommelse. En sådan bör svara på bl.a. hur vi säkerställer effektbehovet i alla delar av Sverige på lång sikt.
Den 22 oktober arrangerade Handelskammaren ett seminarium med inbjudna sakkunniga och politiker.
– Den el som behövs i Stockholm måste komma på plats, sa energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. Vi ska ordna det för Stockholm. Det finns nu ett antal förslag. Och tillsammans med branschen har vi tagit ett gemensamt initiativ för att säkra försörjningstryggheten i Stockholm och Malmö.
– Vi måste också snabba på tillståndsprocesserna. Idag tar det orimligt lång tid att bygga nya ledningar, fortsatte Anders Ygeman.
– Och självklart vill vi få till en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken och tillhandahållandet av effekt, avslutade Anders Ygeman.
Han påminde samtidigt om att Svenska Kraftnät tredubblar sina investeringar i stamnätet under de närmaste åren. Han pekade också på de tekniska och ekonomiska möjligheterna med elnätens flexibilitet, att denna kan utnyttjas bättre bland annat genom att förbrukare säljer en del av sin effekt när de inte själva behöver den och vid tillfällen då andra har desto större effektbehov.
