Nyheter

Validering är viktigt för kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet

Valideringsdelegationen föreslår i sitt slutbetänkande åtgärder för ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering så att fler personer ska kunna få sitt kunnande kartlagt, bedömt och erkänt. Förslagen överlämnades till utbildningsminister Anna Ekström i dag, den 13 januari 2020.

Validering handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning. Validering tillför värde och nytta för individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare och samhället i stort. Människor behöver kunna bygga på och bygga om sin kompetens genom hela yrkeslivet.

Validering är också av stor betydelse för kompetensförsörjningen. På en alltmer föränderlig arbetsmarknad är validering en nyckel till en smidig omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma och ett verktyg som underlättar för arbetssökande att synliggöra sin kompetens och snabbare komma i arbete.

– De pågående förändringarna på arbetsmarknaden kräver strategiska och samordnade insatser för lärande, omställning och utveckling. Med ändrade kompetenskrav ökar behoven av livslångt lärande. Den nationella politiken inom utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitikens områden behöver samordnas bättre för att möta dessa behov, säger Anders Ferbe, ordförande i Valideringsdelegationen.

Stort behov av samlad strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande

Valideringsdelegationen bedömer att det finns ett stort behov av en samlad strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande där validering utgör en viktig beståndsdel. Strategiarbetet bör drivas gemensamt av berörda departement och med en bred medverkan från arbetslivets organisationer, skolhuvudmännen, regioner och andra berörda aktörer. Med en övergripande strategi sätts valideringsfrågan i sitt sammanhang. Detta förbättrar förutsättningarna för att etablera långsiktigt hållbara strukturer för validering.

Förslag om ny gemensam definition av validering och ny valideringsförordning

Validering genomförs av en mängd olika utförare inom det formella utbildningssystemet och i arbetslivet. Synen på vad validering syftar till och vilka moment en validering ska innehålla är olika. Detta skapar osäkerhet om valideringens värde och denna osäkerhet riskerar att leda till att validering inte sker i tillräcklig och önskvärd omfattning. Med definitionen behöver också följa en gemensam begreppsapparat, som på ett övergripande plan tydliggör vad validering innebär. Valideringsdelegationen föreslår att definitionen av validering ändras och att en ny förordning med generella bestämmelser om validering införs.

Valideringsdelegationen föreslår bland annat:

En ny, gemensam, definition av validering.
En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.
Kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift för regionerna.
Statsbidrag för vidareutveckling av branschvalidering.
Ökad tillgång till validering i komvux genom en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever validering och en ökad tydlighet om kartläggning, bedömning och dokumentation vid validering.

Valideringsdelegationen 2015–2019 har haft regeringens uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet på nationell och regional nivå (dir. 2015:120).

Det övergripande målet för Valideringsdelegationens arbete fastställdes i delbetänkandet En nationell strategi för validering (SOU 2017:18). Där angavs att betydligt fler individer ska få sitt kunnande validerat och att validering ska vara tillgängligt i hela landet, på samtliga nivåer i utbildningssystemet och mot en större bredd av kvalifikationer i arbetslivet. Validering som en väg till en kvalifikation ska ha lika hög legitimitet som formell utbildning.

Bild av Daria Nepriakhina från Pixabay