Nyheter

Energilagringstjänster kan minska koldioxidutsläppen

Energilagring kan bidra till att motverka klimatförändringarna. Men användningen av tekniken är fortfarande begränsad och behöver tredubblas fram till 2050 för att hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Vi behöver därför hitta innovativa sätt att påskynda processen. Kan energilagringstjänster vara en lösning?

En av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringarna är en omställning av vårt energisystem. Energilagring är en viktig aspekt av detta. Globalt lagras bara 3% av strömkapaciteten. För att begränsa den globala uppvärmningen till under 2°C skulle energilagringskapaciteten behöva öka från 140 GW 2014 till 450 GW 2050.

I en ny rapport från Sweco lyfts energilagringstjänster (energy-storage-as-a-service) fram som ett koncept med potential att förändra branschen. På samma sätt som abonnemang för mat, filmer eller musik finns tillgängliga som en månads- eller årsavgift skulle energilagring kunna vara tillgängligt som en tjänst. Det kan minska barriären som höga investeringskostnader innebär, hjälpa till att skapa fler aggregerade lagringskällor och ge möjlighet till allmänheten att testa en lösning som inte innebär en för stor investering.

– Om vi vill att fler människor och organisationer ska använda energilagring måste vi göra det enkelt och kostnadseffektivt. Energilagringstjänster är ett mycket lovande koncept som skulle kunna bidra till det. Vi hoppas att fler beslutsfattare och företag kommer att se den potential som finns, säger Maria Xylia, senior energikonsult på Sweco.

I rapporten tas vanliga missuppfattningar om lagringsteknik upp och på vilket sätt det har bidragit till att batterilagring ännu inte har fått ett stort genombrott. Är geotermisk lagring bara möjligt på Island? Är bärbar vätgaslagring för farligt för att använda? Svaret på båda dessa frågor är nej.

– Om vi måste vänta på ett perfekt batteri kommer vi förmodligen att få vänta länge, då slösar vi också bort tid som kan användas för att motverka klimatförändringarna. Det tog 40 år för el att etableras i våra hem och det tog 10 år för smartphones att bli en naturlig del av våra liv – hur mycket tid krävs för att våra städer ska bli lagringsstäder? Jag anser att det är dags att agera nu, säger Maria Xylia.

Bild: Sweco