Idag presenterar Energiföretagen Sverige prisstatistiken för fjärrvärme år 2018. Statistiken omfattar större flerbostadshus, mindre flerbostadshus och småhus. Medelprisökningen år 2018 landar på strax över 0,5 procent för samtliga hustyper. Priserna och prisjusteringar varierar mellan näten, beroende på skilda förutsättningar.
– Vi ser att priserna på fjärrvärme generellt har varit stabila under flera år. En förklaring är prisutvecklingen för biobränsle, en annan kan vara Prisdialogen, en modell för lokal dialog mellan kunder och leverantör om prisförändringar på fjärrvärme. Prisdialogen växer för varje år och även för 2019 väntar vi oss en ökning, konstaterar Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor fjärrvärme och fjärrkyla, på Energiföretagen Sverige.
Varje fjärrvärmenät har sina lokala förutsättningar. Exempelvis påverkar antal kunder, tillgång till bränsle, ägarnas avkastningskrav, om det finns kraftvärmeproduktion, vem som äger fjärrvärmecentralen och olika geografiska förhållanden. Det betyder att priserna kan vara olika, även om näten ligger geografiskt nära varandra. Prisspannet mellan lägsta och högsta pris är stort. Lägsta pris är nästan hälften av högsta pris, för samtliga huskategorier.
Låga prisökningar 2018
Mellan 2017 och 2018 ökade de genomsnittliga fjärrvärmepriserna för olika huskategorier strax över 0,5 procent. För större flerfamiljshus är genomsnittspriset per nät nu 823,6 kr per megawattimme, att jämföra med 820,5 kr/MWh 2017.
För mindre flerfamiljshus (Nils Holgersson-hus) är medelpriset år 2018 också omkring 0,5 procent högre: 845,3 kr/MWh (838,4 kr, år 2017). För en typlägenhet i Nils Holgersson-huset betyder det en medelkostnad på 913 kr/månad, enligt Nils Holgerssonrapporten.
Småhus har oftast ett högre pris, bland annat för att det är färre kunder per meter ledning. År 2018 är medelpriset per nät för småhus 898,7 kr/MWh (891 kr, år 2017). Även för denna kategori landar prisökningen i genomsnitt på strax över 0,5 procent.
Utplanande prisutveckling för fjärrvärmen
De senaste årens prisutveckling har legat under 1 procent. Många jämför prisförändringarna på fjärrvärme med utvecklingen av konsumentprisindex, KPI, som mellan januari 2017 och januari 2018 ökade med 1,6 procent.
Fjärrvärmens prisutveckling är alltså betydligt lägre än KPI, även om Daniel Lundqvist menar att jämförelsen inte är helt relevant:
– Konsumentprisindex inkluderar ju hela prisutvecklingen på de varor och tjänster som hushållen konsumerar. För fjärrvärmeproduktionens insatsvaror kan prisutvecklingen vara betydligt högre, som var fallet för 5-10 år sedan. Och precis som för priserna skiljer sig prisförändringarna åt. De kan vara både högre och lägre, beroende på vilken prisändringsmodell som gäller. I flera nät har priset faktiskt sänkts sedan föregående år, konstaterar Daniel Lundqvist.
