Den globala ekonomin fortsätter sin utdragna återhämtning efter finanskrisen. Konjunkturuppgången är visserligen den längsta i modern tid men också en av de svagaste i termer av BNP-tillväxt. Det finns en tydlig nedväxling i produktivitet världen över. Det skriver Industriarbetsgivarna och skogsindustrierna i årets tredje och sista konjunkturrapport.
– Den extrema penningpolitiken med gigantiska volymer gratispengar, förstärker och förlänger den underliggande vikande produktiviteten genom att hålla lågproduktiva verksamheter under armarna, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna.
– Lågräntepolitiken har på sätt bidragit till att skapa en Zombie-ekonomi där enorma summor billiga krediter i första hand rusat till lågproduktiva investeringar. Här finns en tydlig parallell till Japans öde de senaste decennierna, säger Mats Kinnwall.
USA:s ekonomi fortsätter att växa med mediokra två procent de kommande åren. De förhoppningar som knöts till en ekonomisk rivstart med Donald Trump har hittills kommit på skam. Utvecklingen i Eurozonen är lite mer positiv och 2017 ser ut att bli det starkaste året sedan 2011, även om det inte handlar om några sensationella tillväxttal.
Den kinesiska ekonomin har växlat ner till ungefär halva tillväxten jämfört med de heta decennierna innan millennieskiftet, men uppvisar ändå tredubbla tal jämfört med OECD-länderna.
I Sverige fortsätter ekonomin att överglänsa flertalet likartade länder. Inhemsk efterfrågan drivs av extremt låga räntor medan exporten fortfarande gynnas av en lång period av svag krona. Bakom den starka svenska konjunkturen döljer sig dock att tillväxtpotentialen stadigt fallit även i Sverige. Begynnande flaskhalsar innebär att den svenska ekonomin sannolikt bromsar upp under nästa år.
– Sysselsättningen i Sverige fortsätter att öka samtidigt som mycket tyder på att arbetslösheten har bottnat. Paradoxen stavas de senaste årens kraftiga flyktinginvandring som späder på arbetsutbudet. Den stora utmaningen blir att lösa upp matchnings- och integrationsproblemen och förhindra en permanent tudelning av arbetsmarknaden, säger Mats Kinnwall.
Kopplingen mellan resursanvändningen på hemmaplan å ena sidan och pris- och löneökningar å den andra har kraftigt försvagats under lång tid. Det innebär i sin tur att centralbankernas förmåga att uppfylla inflationsmålen genom att påverka efterfrågan urholkats, återstår bara att försöka styra inflationen med valutakursen.
– Globalisering och digitalisering försvagar sambandet mellan nationellt resursutnyttjande och löner/priser. Det gör nationella centralbanker impotenta, och väcker frågan om centralbankernas framtida roll, avslutar Mats Kinnwall.
Redaktionen
