Intresset för att arbeta med försvar och säkerhet är starkare än på länge, men sektorn har svårt att omsätta engagemanget i faktisk bemanning. En ny rapport från EY undersöker vilka kompetens- och kapacitetsbehov nordiska försvarsaktörer ser de kommande tre till fem åren. Den visar att långa säkerhetsprövningar, otydliga civila karriärvägar och brist på teknik- och IT-kompetens riskerar att bromsa Sveriges och Nordens upprustning. För att stärka försvarsförmågan måste sektorn rekrytera snabbare, utveckla kritisk kompetens och behålla nyckelpersoner när omkring 130 000 nya medarbetare väntas krävas i Norden fram till 2035.

Upprustningen i Europa och Norden är historiskt omfattande och skapar ett kompetensbehov som sträcker sig långt utanför den traditionella försvarssektorn. Det märks även i försvarsindustrin och närliggande sektorer som teknik, energi, bygg och logistik. Enligt en tidigare analys från EY-Parthenon kan satsningarna skapa behov av omkring 48 000 nya medarbetare i Sverige och 130 000 i Norden fram till 2035. Samtidigt är söktrycket högt. Ett tydligt syfte och starka arbetsgivarvarumärken gör sektorn attraktiv för nya kandidater. Hindren uppstår först när intresset ska bli till anställning och produktivitet.

Frågan har aktualiserats ytterligare av Riksrevisionens två nya granskningar av Försvarsmakten. De visar bland annat att brister inom personal och kompetens, långa ledtider och kortsiktig resursstyrning riskerar att försvåra utvecklingen av Sveriges försvarsförmåga. I granskningen av militär logistik och sjukvård pekas brist på personal och kompetens ut som ett konkret hinder för att bygga den tillgänglighet och uthållighet som krävs.

Den nya rapporten från EY undersöker hur nordiska försvarsorganisationer arbetar för att säkra den kompetens och organisatoriska kapacitet som krävs för att möta behoven under de kommande tre till fem åren. Rapporten bygger på intervjuer med offentliga och privata försvarsaktörer i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Den visar att försvarssektorns största kompetensutmaning inte är att väcka intresse, utan att få rätt personer på plats tillräckligt snabbt. Säkerhetsprövningar i Norden kan ta upp till nio månader och även en snabb rekryteringsprocess i Sverige kan ta sex månader.

Otydliga civila roller bromsar försvarssektorns tillväxt

För många civila roller är det dessutom oklart vad tjänsten innebär och vilka karriärvägar som finns, vilket gör det svårare för kandidater att förstå erbjudandet och gå vidare i processen. När nya medarbetare väl är på plats kan det ändå dröja innan de blir produktiva, till exempel på grund av sen utrustning eller bristande mottagande. Det visar att sektorns tillväxt inte bara hänger på viljan att bidra, utan på förmågan att snabbare rekrytera, introducera och utveckla rätt kompetens.

– Sverige och Norden står inför en försvarsuppbyggnad som kräver att sektorn snabbt kan ta vara på det starka engagemang som finns. Intresset för att arbeta med försvar och säkerhet är historiskt starkt, men intresse i sig stärker inte försvarsförmågan. Erfarenheter från pågående konflikter visar hur avgörande det är att snabbt kunna bygga, anpassa och upprätthålla både kapacitet och kompetens.  När rekryteringsprocesser drar ut på tiden, roller är otydliga eller onboarding inte fungerar riskerar sektorn att förlora kandidater som faktiskt vill bidra. Ska upprustningen lyckas behöver försvarssektorn bli bättre på att rekrytera, ta emot och utveckla rätt kompetens i tid, säger Louise Dyrendahl, partner inom People Consulting på EY och initiativtagare till rapporten.

Rätt kompetens svårast att säkra inom teknik och IT

I takt med att försvarssektorn blir mer teknikintensiv ökar efterfrågan på kompetens som redan är hårt konkurrensutsatt på arbetsmarknaden. EY:s rapport pekar särskilt på ingenjörer, specialister inom IT, data och mjukvara samt personer som kombinerar militär erfarenhet med teknisk spetskompetens. Samma kompetensskifte märks i USA, där försvarssektorn stärker kompetensen inom bland annat cybersäkerhet, teknik, tillverkning och underhåll. Den typen av kompetens är ovanlig, tar tid att bygga internt och efterfrågas av både offentlig och privat försvarssektor samt av andra branscher.

Försvarssektorn kan dessutom sällan konkurrera fullt ut med lönenivåerna i den privata sektorn. Problemet förstärks av hög teknikskuld i offentlig sektor, där långa upphandlings- och införandeprocesser, säkerhetskrav och dataklassificering bromsar digitaliseringen. Även begränsningar i den fysiska och digitala arbetsmiljön kan göra det svårare att erbjuda den moderna medarbetarupplevelse som teknisk spetskompetens förväntar sig.

– Det här är inte en utmaning som löses med fler rekryteringar på kort sikt, eftersom den kompetens som behövs tar tid att bygga. Att utveckla människor internt, samarbeta bredare med lärosäten och industri och komma till rätta med teknikskulden avgör hur snabbt försvarssatsningarna kan omsättas i praktiken. Inget nordiskt land löser kompetensförsörjningen på egen hand, men tillsammans kan regionen använda sitt bredare ekosystem av lärosäten, industri och partners för att stärka både försvarsförmågan och Nordens konkurrenskraft, säger Louise Dyrendahl.

Om rapporten ”From ambition to readiness: securing people capabilities for Nordic defense”
En kvalitativ studie från EY baserad på totalt omkring 20 intervjuer med offentliga och privata försvarsaktörer i Danmark, Finland, Norge och Sverige, genomförda mellan februari och september 2026. Studien kompletteras med offentligt tillgängligt material, såsom forskning, strategier, policyer och annan officiell dokumentation. Uppgifterna om cirka 48 000 nya medarbetare i Sverige och 130 000 i Norden är hämtade från EY-Parthenons analys Implications of Defense & Security Spending Across Sectors.

Foto: EY

PÅ bilden Louise Dyrendahl, partner inom People Consulting på EY