Antalet skogsägare under 40 år har halverats sedan år 2000, enligt siffror från Skogsstyrelsen som sammanställts av Mellanskog. LRF varnar för att oklarheten kring markägares rätt till ersättning när samhället begränsar användningen bondens mark riskerar att bromsa investeringar i både svensk skog och svensk mat.
Skogsstyrelsens statistik, som sammanställts av Mellanskog, visar på att antalet skogsägare under 40 år har minskat från 55 521 år 2000 till 25 484 år 2025. Utvecklingen sker samtidigt som många lantbruksföretag står inför stora generationsskiften som innefattar både skog och jordbruk.
– Att äga och bruka skog är ett långsiktigt ansvar som ofta sträcker sig över generationer. När allt färre unga väljer att ta över eller investera i skog måste vi fråga oss varför. En viktig del av svaret är att många upplever att spelreglerna blivit alltför osäkra, säger Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF.
Två tredjedelar av landets lantbrukare äger skog och mer än hälften av inkomsterna från skogsbruket återinvesteras på gården. För många lantbruksföretag är skogen därför en central del av företagets ekonomi och framtida utveckling. Skogen kan fungera som kapital för stora investeringar i lantbruket, som säkerhet vid lån och som en långsiktig ekonomisk buffert. När villkoren för ägandet blir osäkra blir det också svårare att fatta beslut om stora investeringar på gården.
– För många familjeföretag på landsbygden hänger skogen och jordbruket tätt ihop. Skogen är ofta det kapital som gör det möjligt att investera i nya stallar, maskiner, klimatanpassning och ökad livsmedelsproduktion. Om politiken menar allvar med att Sverige ska producera mer mat måste man också skapa långsiktiga och rättssäkra villkor för dem som äger och brukar skogen, säger ordförande Mikaela Johnsson.
Enligt LRF riskerar osäkerheten kring ersättningsfrågan när samhället vill skydda natur, arter eller miljövärden påverka både investeringsviljan och intresset för att ta över familjens mark.
– Den som står inför att ta över en skogsfastighet behöver veta att spelreglerna är långsiktiga. Tyvärr handlar debatten alltför ofta handlat om politiskt positionerande i stället för konkreta lösningar. Sveriges skogsägare behöver veta att om samhället begränsar användningen av deras mark så finns också en självklar rätt till ersättning, fortsätter Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF.
Tidigare i veckan blev det klart att grundlagskommittén återigen misslyckats med sitt uppdrag att stärka skyddet för svenska markägare och lösa frågan om ersättning när det allmänna begränsar möjligheten att använda den egna marken. För Sveriges lantbrukare innebär det att osäkerheten kring rådigheten över den egna marken och rätten till ersättning vid inskränkningar består.
– Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion och stärka sin beredskap. Då räcker det inte att prata om lantbruket. För många bönder är skogen det kapital som möjliggör investeringar i framtidens matproduktion. Därför är en stark äganderätt i skogen också en fråga om svensk matproduktion och beredskap, avslutar Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF.
