TEXT: Patrik Jonsson, chef Skog & Virke på Norra Skog
Debatten om skogsbruk fastnar alltför ofta i en förenklad konflikt mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt. Som om framtidens skogar skulle avgöras av en enda metod. Verkligheten ser helt annorlunda ut.
Sveriges skogar är ett lapptäcke av hundratusentals skogsägares mål, ambitioner och förutsättningar. Någon prioriterar virkesproduktion, en annan jakt, naturvärden eller rekreation. Ofta vill man kombinera flera värden samtidigt. Därför finns det inte heller en skötselmodell som passar överallt.
Det är här debatten riskerar att gå fel. Frågan borde inte vara om skogen ska brukas hyggesfritt eller med trakthyggesbruk. Frågan borde vara vilka värden vi vill att skogen ska skapa – för klimatet, den biologiska mångfalden, landsbygden och framtida generationer.
På Norra Skog talar vi om cirkulärt skogsbruk. Det handlar om att skogen sköts i ett långsiktigt kretslopp där vi planterar, vårdar, skördar och föryngrar. På så sätt kan samma mark fortsätta leverera klimatnytta, biologisk mångfald, arbetstillfällen, rekreation och förnybara råvaror generation efter generation.
Det cirkulära skogsbruket har också gjort Sverige till ett internationellt föredöme. Under de senaste hundra åren har skogstillväxten mer än fördubblats samtidigt som virkesförrådet, skogstillväxten och skörden av virke och biobränslen ökat kraftigt. Vi har alltså mer skog, mer biomassa och större möjligheter att ersätta fossila material än tidigare. Samtidigt visar Riksskogstaxeringen att mängden död ved, grova träd, lövträd och äldre skog har ökat.
Det är ingen slump. Utvecklingen har skett genom forskning, kunskap, frivilliga avsättningar, certifiering och aktivt ansvarstagande från hundratusentals skogsägare. Inte genom att staten detaljstyrt varje bestånd.
I dag vet vi också att skogens klimatnytta är betydligt större än vad som syns i själva skogen. Växande träd binder koldioxid. Träprodukter lagrar kol under lång tid. När trä ersätter stål, betong, plast och fossila bränslen minskar utsläppen ytterligare. Den samlade klimatnyttan uppstår genom hela värdekedjan – från plantan i marken till huset, förpackningen eller textilfibern.
Samtidigt behöver vi erbjuda alternativ när skogsägare önskar andra lösningar. Därför arbetar Norra Skog med Anpassad Bestånds Skötsel, ABS. Utgångspunkten är inte en ideologisk metod utan skogsägarens mål och skogens förutsättningar. I vissa bestånd är trakthyggesbruk den bästa vägen. I andra fungerar olika former av kontinuitetsskogsbruk bättre. Ofta handlar det om kombinationer.
Det är också så den verkliga mångfalden skapas. Inte genom att alla gör likadant, utan genom att olika skogsägare fattar olika beslut på olika platser. Resultatet blir ett varierat landskap med unga och gamla skogar, löv och barr, produktionsskogar och områden med höga naturvärden.
När allt fler vill detaljstyra hur skogen ska brukas riskerar vi att missa det viktigaste: resultaten. Sverige behöver mer förnybar råvara, mer klimatnytta och fortsatt hög nivå av biologisk mångfald. Då måste vi ge utrymme för kunskap, lokala lösningar och förtroende för skogsägarnas egna mål.
Ställ gärna höga krav på vad skogen ska leverera. Men låt inte politiken låsa fast sig vid en enda metod.
Skogens styrka har alltid varit mångfalden – både i naturen och bland människorna som brukar den.
BIld av Ma_Frank
