Susanne Dahl, VP för Industriell Automation i Norden och Baltikum på Schneider Electric
Det talas mycket om svensk industris starka konkurrenskraft, men konkurrenskraft avgörs i fabrikerna. När produktiviteten bromsar in, geopolitiken är osäker och den globala konkurrensen hårdnar räcker det inte bara med ökad kompetens och regelförenklingar – svensk industri måste automatisera snabbare och i större skala, skriver Susanne Dahl, VP för Industriell Automation i Norden och Baltikum på Schneider Electric.
Efter finanskrisen har produktivitetstillväxten i svensk industri bromsat in kraftigt. Sedan 2011 har tillväxten fallit till drygt en procent per år, samtidigt som produktiviteten i praktiken stått still i över ett decennium, enligt Industriarbetsgivarna.
Det här är inte en marginell fråga. Industrin står för omkring 20 procent av Sveriges BNP och sysselsätter nära 200 000 personer i basindustrin. När produktiviteten stannar av gör också konkurrenskraften och svensk ekonomi det. Frågan är inte om det är ett problem, utan hur länge vi har råd att vänta.
Samtidigt rör sig omvärlden snabbt. I vår senaste rapport, Global Autonomous Maturity, lyfter globala industriledare automation som en direkt avgörande konkurrensfråga och en viktig drivkraft för ökad produktivitet. Rapporten visar också varför tempot spelar roll: 59 procent varnar för högre driftskostnader om implementeringen fördröjs, 52 procent pekar på ökad kompetensbrist och 48 procent på försämrad konkurrenskraft.
I en annan studie syns samma mönster tydligt: slutna automationssystem driver stora dolda kostnader. Analysen pekar på att det i snitt kan motsvara 7,5 procent av omsättningen för medelstora industribolag.
Ett land som sticker ut i rapporten är Sverige. Och inte i positiv bemärkelse. En fjärdedel av svenska industriföretag har ännu inte påbörjat sin automationsresa, trots att tekniken i dag är en avgörande tillväxtfaktor. Detta skapar ett växande och oroväckande gap, inte bara vad gäller industrins effektivitet, utan för vår framtida konkurrenskraft.
Samtidigt finns en tydlig ambition att stärka svensk industri. Från AI-strategin till Vinnovas satsningar på strategisk teknik och innovationskluster. Men fokus ligger fortfarande på ramverk och analyser i framtiden, inte på att skala upp tekniken här och nu.
Sverige riskerar därför att fastna i en utdragen genomförandefas. Vi har kompetensen, tekniken och förutsättningarna, men tempot i omställningen och implementeringen är för lågt, särskilt i små och medelstora företag.
För att vända utvecklingen och stärka svensk industris konkurrenskraft krävs ett tydligare fokus på genomförande:
Gå från pilot till produktion och skalas upp i hela industrin. För att skapa verklig effekt måste automation, AI och digitala lösningar implementeras brett i produktionen, inte bara stanna i test och isolerade projekt. Det kräver investeringar och förändrade arbetssätt där implementering och optimering prioriteras högre före ytterligare analyser och förstudier.
Gör automation till en strategisk ledningsfråga. Automation kan inte längre behandlas som en teknisk fråga. Den måste integreras i affärsstrategin och bli avgörande för beslut om investeringar, kompetensförsörjning och långsiktig konkurrenskraft. Annars tappar svensk industri snabbt mark.
Säkerställ att hela värdekedjan kan ställa om. Den stora produktivitetseffekten finns i bredden av industrin. Därför behövs riktade insatser, samarbeten och affärsmodeller som gör det möjligt även för mindre aktörer att investera i och använda avancerad teknik i sin produktion.
Det som saknas i dag är inte teknik, utan tempo. Ska svensk industri stärka sin konkurrenskraft måste automation prioriteras nu – i investeringar, i produktion och i hela värdekedjan.
