Den havsbaserade vindkraftsparken i Korsnäs kan under sin livscykel skapa upp till 40 000 årsverken i Finland, sammanlagda ekonomiska effekter på upp till 20 miljarder euro samt skatteintäkter på 3–4 miljarder euro till staten. Det framgår av en utredning som Ramboll har genomfört*.
Utredningen granskar projektets sysselsättnings- och ekonomiska effekter under hela livscykeln – från planering och byggande till drift och avveckling.
– Havsbaserade vindkraftsparken i Korsnäs är mycket mer än bara fossilfri elproduktion. Projektet är en tillväxtmotor som möjliggör internationella industriinvesteringar, nya inhemska värdekedjor och kompetenstillväxt för årtionden framöver, säger Vattenfalls verkställande direktör Iiro Rinta‑Jouppi.
Enligt Rinta‑Jouppi är havsbaserad vindkraft Finlands nästa säkerhetsinvestering. ”Den bidrar till att stärka vår energisjälvförsörjning och Finlands försörjningsberedskap. Med havsbaserad vindkraft sprider vi den inhemska energiproduktionen. Parkerna är utspridda över stora havsområden, vilket är en stor fördel i kristider”.
Projektet i Korsnäs, som utvecklas av Vattenfall tillsammans med Forststyrelsen, är bara ett exempel på flera havsbaserade vindkraftsprojekt som planeras i Finland. Enbart inom territorialvattnen planeras över 12 gigawatt havsbaserad vindkraft. Det skulle innebära mångdubbla ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter för hela Finland.
Havsbaserad vindkraft producerar el cirka 90 procent av tiden. Den är billigare än kärnkraft, snabbare att bygga och stabilare än landbaserad vindkraft. Samtidigt handlar havsbaserad vindkraft också om internationell investeringskonkurrens.
– Industriinvesteringar följer billig, ren och tillförlitlig el. Om Finland inte kan erbjuda det, finns det alltid ett annat land som gör det, påpekar Rinta‑Jouppi.
I Finlands konkurrentländer främjas havsbaserad vindkraft genom tydliga tillståndsprocesser, statligt ansvar för elöverföring till havs samt politiska beslut. Till exempel Storbritannien, Tyskland och Nederländerna har förbundit sig till att genomföra investeringar på hundra gigawatt i havsbaserad vindkraft i Nordsjön.
Samtidigt tvingas projektutvecklare i Finland att ha kontakt med upp till 40 olika myndigheter, och kostnaderna samt riskerna för nätanslutning faller på utvecklarna.
– Nu är bollen hos staten: Vill man ha havsbaserad vindkraft i Finland eller inte? I praktiken återstår bara nästa regeringsperiod – annars förlorar Finland kapplöpningen. Vi är ett starkt ingenjörsland, nu måste vi också vara starka beslutsfattare, betonar Rinta‑Jouppi.
