Det är analytikern Maria Hultqvist, forskaren Cecilia Fredriksson, och analytikern Anders Schröder som tillsammans har analyserat framgångsfaktorer och utmaningar i rapporten Sektorsöverskridande samverkan i försvarsinnovationsprojekt.

Trippel helix-samarbeten mellan myndigheter, lärosäten och företag är dock inget nytt. Under kalla kriget var det vanligt med samarbeten mellan privat och offentligt för att få fram spjutspetsteknologi, men det försvann nästan under perioder av relativ avspänning.

– Försvarsinnovation har kommit högre upp på den politiska agendan genom det försämrade geopolitiska läget, inte bara i Sverige utan också inom EU och i USA. För 30–40 år sedan var försvaret ofta spjutspetsen, men i dag drivs utvecklingen av kommersiella intressen. Därför måste försvaret och det civila samhället samverka, inte bara i Sverige utan globalt, säger Anders Schröder.

Att samverkansformen just kallas för trippel helix symboliserar en positiv utveckling när tre aktörer tillsammans strävar mot samma mål.

–Trippel helix kan liknas vid ett ”DNA för innovation”, där tre aktörer är sammanvävda i ett gemensamt projekt. Samverkansmodellen är inte begränsad till enbart försvaret, utan används inom till exempel hållbarhet och hälso—och sjukvården, säger Cecilia Fredriksson.

Överens om framgångar och motgångar

I rapporten har de intervjuat deltagare i fyra olika trippel helix-samarbeten inom försvarssektorn, bland annat flygteknik och robotsystem. Totalt handlar det om ett 20-tal djupintervjuer med lika många personer från respektive sektor.

–Även om det inte handlar om så många intervjuer har vi sett teman som hela tiden har återkommit. Därför finns intressanta lärdomar för andra i liknande projekt att reflektera över, även om vi inte har täckt in alla scenarier, säger Anders Schröder och Cecilia Fredriksson tillägger:

–Vi märkte snabbt att de olika aktörerna var ganska överens om framgångar och motgångar, till exempel beskrivs att man har olika ”hattar” beroende på roll i projektet.

Övergripande såg man sig dock arbeta tillsammans för ”Sverige AB”. Sedan fanns förstås vissa spänningar, som att lärosäten är ovana vid att jobba inom försvarsindustrin samtidigt som företagen har sitt vinstfokus, säger hon.

Maria Hultqvist tillägger att hon blev överraskad över att deltagarna tyckte att det var kunskapsutbytet och inte själva produkten som är det viktiga.

–Flera säger att det mest givande har varit själva kunskapsutbytet och att kompetensen hos de anställda har höjts. Det har varit viktigare än själva resultatet av samarbetet, säger hon.

Olika syn på samarbetet

Det är samtidigt en av utmaningarna med trippel helix att parterna har olika syn på vad samarbetet ska leda till.

–Staten vill att trippel helix-samarbeten leder fram till en ökad försvarsförmåga, men vi märkte i vår studie att projekten låg lite längre ner i teknologisk mognadsgrad. Det är också svårt för små och medelstora företag att komma in i den här typen av samarbeten, säger Cecilia Fredriksson.

Praktiska hinder för samverkan är framför allt direktiv kring upphandling, skyddsklassning samt immmateriella rättigheter och fördelning av royalities.

–Vi hade ett företag som hoppade av eftersom de inte kunde komma överens med akademin om de immateriella rättigheterna. Det finns också en försiktighet från myndigheternas sida i att dela känslig information med företagen, säger Maria Hultqvist och tillägger:

–Flera respondenter pekar på att Sverige har en snävare syn på upphandling och en tuffare syn på lagstiftningen jämfört med flera andra EU-länder.

Ta sig upp ur ”dödens dal”

Anders Schröder ska i nästa steg studera vad som ytterligare krävs för att få fram spjutspetsteknologi inom trippel helix-samarbeten.

– Det handlar om att få fram nya teknologier, till exempel drönare och AI, för militära syften. I dag fastnar många prototyper mellan idé och färdig produkt i ”dödens dal. Ingen vågar ta steget att utveckla en prototyp som ska vara skalbar, fungera i olika väder och vind och dessutom vara billig. Vi måste forska mer om vad som krävs för att ta sig upp ur dödens dal, säger han.

Forskarna hoppas att rapporten ska vara till nytta för nya projekt så att hjulen inte behöver uppfinnas på nytt. De pekar också på att det behövs fler kontaktytor mellan offentliga och privata aktörer. Det tycks ligga i linje med regeringens förslag om att inrätta en myndighetsgemensam funktion för försvarsinnovation och även ett forum för dialog med näringslivet.

– Sektoröverskridande samverkan ser lite olika ut och därför måste man tänka till och få bort hinder som gör det svårt att uppnå en verklig försvarsinnovation, säger Cecilia Fredriksson.