Text: Thomas Olsson, Executive Solution Consultant, Hexagon Asset Lifecycle Intelligence Division
”Det är när pessimismen är som störst som jag gör mina bästa affärer,” sa Warren Buffet. Ett citat som passar särskilt väl in på kemiindustrin. Rubrikerna för branschen har varit mörka: tullar, höga energipriser och stora koncerner som funderar på att lämna Europa. Det här gör 2026 till ett år där det kan löna sig att tänka tvärtemot alla andra. Här är fyra möjligheter att hålla koll på.
Transparens och regel-efterlevnad bra för M&A.
Kostnadspress tvingar fram en översyn av verksamheten och kan leda till att flera anläggningar läggs ut till försäljning. Sabic har aviserat exit från Europa och andra stora aktörer som Dow och LyondellBasell avyttrar tillgångar. Skälen hänger ihop med Europas konkurrenskraft: Cefic pekar på svag efterfrågan och höga energipriser; jämfört med USA var europeiska gaspriser cirka tre gånger högre under januari–juli 2025.
Vid en eventuell försäljningsvåg kommer köpare att betala för tillgångar som kan visa effektiv drift och tydlig operativ insyn. På säljsidan blir tillförlitliga anläggningsdata och snabb due diligence ett sätt att få bättre betalt. På köpsidan ser aktörer som private equity och energi- samt olje- och gasbolag möjligheter att köpa och snabbt kunna förbättra lönsamheten.
Reglering styr kapital mot ”rena” kemikalier
PFAS är fortsatt högt på agendan. EU-processen för en bred PFAS-restriktion rör sig framåt, med ambition att fasa ut PFAS och bara tillåta undantag för viktiga användningar.
Ett annat fokus är mikroplaster. Under Reach-förordningen sker en gradvis utfasning av avsiktligt tillsatta polymera mikropartiklar och 2026 är första året då vissa tillverkare behöver börja rapportera mängder och hur hantering och avfall ska säkras.
Det tvingar fram omformulering av material, pilotkörningar och validering av nya inklusioner, men det kan också leda till nya premiumsegment, exempelvis ”clean fashion”.Cirkulär återvinning och metoder för att samla in och förvara koldioxid stresstestas.
Cirkularitet går mot storskalighet, med allt från Dows kemiska återvinning av uttjänta madrasser till Perstorps industriella metanolproduktion med CO₂, förnybar vätgas och biometan. Samtidigt kommer inte alla satsningar att hålla. Ett exempel är den inställda power-to-methanol-satsningen i Antwerpen. Men det finns skäl att tro att cirkularitet blir en konkurrensfördel under 2026. EU:s direktiv för cirkulär återvinning CBAM träder i kraft januari 2026. Dessutom driver digitalisering en ökad kontroll. Digitala tvillingar kan modellera loopar innan kapital binds, och tillgången till kvalificerad data öppnar för AI-användning för att optimera processer och hitta ersättningsmaterial.
Produktivitet och AI blir avgörande på lång sikt
En Hexagon-undersökning från 2025 visar var problemen i vardagsarbetet finns. Tre av fyra kemichefer inom EMIA pekade på fördröjd eller inaktuell information, avsaknad av anläggningsdata eller gammal (legacy) mjukvara som bromsklossar. 60 procent rapporterade att deras företag fortfarande ofta använde papper och penna.
AI-användningen i kemi-branschen har varit lägre än i andra branscher: 2024 uppgav var fjärde beslutsfattare inom den petrokemiska industrin att de använde AI. Främst användes det vid automatiserade arbetsflöden och samarbete (25 %), säkerhet och inspektion (24 %) samt dataanalys för att optimera energiproduktion (22%). Flera stora kemibolag har rapporterat upp till 20% lägre oplanerade stopp med AI, samtidigt som underhållskostnaderna minskade.
Sammanfattningsvis kan 2026 bli ett bra år vad gäller M&A för företag som stärker sin transparens vad gäller verksamhetsdata. Det kan också löna sig att fokusera på att hitta ersättningar för PFAS/mikroplaster, skala upp cirkulär återvinning och satsa på koldioxidåtervinning och lagring där det kan vara lönsamt. Och inte minst att använda AI för att driva på produktiviteten.
