Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet visar att de höga elpriserna inte slog hårt mot jobben inom stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin. Trots energikrisen och rekordpriser har sysselsättningen varit stabil.

Forskarna har undersökt hur prisförändringar har påverkat svensk basindustri, stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.

Särskilt under vintern 2022 när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina ökade elpriset i stora delar av Sverige och Europa. Forskarna har sett att industriföretagen inte påverkades i stor utsträckning av de höga elpriserna på kort och medellång sikt (5 år).

Det här gällde både för industrin som helhet, och då de mest energiintensiva sektorerna studerades separat.

Forskarna har undersökt hur prisförändringar har påverkat svensk basindustri, stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.

– Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, ca 5–20% beroende på sektor, säger Professor Tommy Lundgren, Sveriges lantbruksuniversitet.

Priset vid grön omställning

Den gröna omställningen kräver en omfattande elektrifiering, det vill säga att fler verksamheter går över till el i stället för fossila bränslen, av samhället. När energislag med varierande utbud, som sol- och vindkraft byggs ut, kommer det att innebära större variationer i elpriserna och eventuellt högre priser. Redan i dag baseras delar av elpriset, särskilt i södra Sverige, på elpriserna i Europa eftersom marknaderna är sammankopplade.

I takt med att fossil energi blir dyrare när EU sänker taket för antalet utsläppsrätter för koldioxid, förväntas detta påverka Sverige, särskilt de södra delarna av landet.

– Att basindustrin verkar präglas av trögrörlighet och låg priskänslighet kan indikera att den gröna omställningen, i termer av teknikval och produktionsstruktur, kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott, säger biträdande lektor Hanna Lindström, Umeå universitet.

 – Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, ca 5–20% beroende på sektor, avslutar Professor Tommy Lundgren, Sveriges lantbruksuniversitet.

BIld: Samir Arnautovic