– Myndigheterna inom energiområdet har en central roll för att säkra ett robust elsystem som bidrar till svensk konkurrenskraft och välfärd. Under 2026 intensifierar därför regeringen arbetet med att trygga det svenska energisystemet på lång och kort sikt. Genom uppdragen i regleringsbreven kan vi stärka dessa prioriterade områden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. 

– En stabil energiförsörjning är en grundförutsättning för Sveriges totalförsvar. Det är en grundplatta för att sjukvården, dricksvattenförsörjningen, barn- och äldreomsorgen, och andra kritiska samhällsfunktioner. Därför är det angeläget att regeringen nu tar ytterligare steg för att stärka landets energiförsörjning, för att Sveriges ska stå stabilt i allvarstider, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Sveriges samlade motståndskraft fortsätter stärkas

En fungerande energiförsörjning är central för att ett samhälle ska fungera även vid höjd beredskap och ytterst i krig. Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) ska därför utreda och föreslå hur civilplikt med mönstring och lång grundutbildning kan utformas. Systemet ska gälla drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet.

För att stärka leveranssäkerheten ska Statens energimyndighet (Energimyndigheten) vidta åtgärder för att stärka samhällets förmåga att upprätthålla och om nödvändigt anpassa energiförsörjningen under höjd beredskap och ytterst krig. Energimyndigheten ska också utreda och bedöma behovet av och förutsättningarna för civilplikt inom drift, underhåll och reparationer vid andra energislag än el.

Elsäkerhetsverket har fått ett förlängt uppdrag att utreda behovet av undantag från regelverket vid höjd beredskap. Myndigheten ska leverera konkreta författningsförslag. De ska också redovisa vilka åtgärder man har genomfört för att höja det civila försvarets förmåga inom myndighetens ansvarsområde. Redovisningen ska också visa hur åtgärderna har bidragit till att uppfylla målet för det civila försvaret.

Utbyggnaden av elsystemet fortsätter

Svenska kraftnät ska utvidga transmissionsnätet i norra Norrbotten. Detta för att möjliggöra för samhälle och industri i norra Sverige att utvecklas på samma villkor som i andra delar av landet.

Energimarknadsinspektionen ska fortsätta att utveckla metoder och arbetssätt för att korta ledtiderna vid tillståndsprövningen för utbyggnad av elnät. Arbetet ska göras tillsammans med berörda länsstyrelser och Lantmäteriet. Myndigheterna ska prioritera projekt som syftar till att förbättra överföringen i nord-sydlig riktning, mellan elområden och till tillväxtområden. Även projekt till slutkund som bedöms medföra stor samhällsnytta och/eller klimatnytta ska prioriteras.

Energimarknadsinspektionen ska utveckla en karttjänst för att presentera den årliga elnätsutbyggnaden och dess kostnader. Syftet är att ge aktörer i samhället en god överblick över hur mycket elnät som byggs i Sverige och därigenom stärka energiplaneringen.

Energimarknadsinspektionen ska även föra dialog om elmarknadens regelverk med aktörer i Norrbotten, Västerbotten, Västra Götaland, Skåne och Gotlands län. Syftet är att främja att flexibilitet kan integreras i relevanta projekt så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning sker mer effektivt. Det underlättar investeringar för elektrifieringen och klimatomställningen.

För att möjliggöra för utökad elproduktionskapacitet ska Energimyndigheten stödja kompetensförsörjningen för elektrifiering. Fokus är att kvantifiera behovet av kärnkraftskompetens på kort, medellång och längre sikt. Myndigheten ska även genomföra förstärkningen av investeringsstödet för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet, det så kallade Kraftlyftet, samt se över förutsättningarna för mer pumpkraft i Sverige.

Bild: Andreas